Att Socialdemokraterna får lite samtalsro är historiskt i modern tid
Socialdemokraterna tillsätter arbetsgrupper för att ta fram en helt ny samhällsanalys inför 2030-talet. Den som lever får se, skriver Arbetets tf politiska redaktör.
Äntligen stod Magdalena Andersson på Almedalsscenen. Det skulle pratas om att vända stenar, ta tillbaka kontrollen, om klimatet och om att älska Sverige.
Publikreaktionerna där i juli 2022 var väl lika ljumna som luften, så när som på en man som stod och gormade osammanhängande längst bak. Det var oklart om han var sverigedemokrat eller bara full.
Ett drygt halvår senare har Socialdemokraterna hunnit förlora valet och partiets valanalys har konstaterat att de där tre prioriterade områdena om kriminalitet, välfärden och klimatet förvisso var kloka, men i slutändan ganska innehållslösa.
Socialdemokraterna led av brist på konkretion. I klarspråk betyder det att man inte hade så mycket politik alls. Mer ”vända på varje sten”, mindre hur det faktiskt ska göras.
Det där vill Socialdemokraterna nu råda bot på. Under måndagen lanserades det som tycks bli S stora framtidsprojekt: en ny samhällsanalys för 2030-talet.
Pigga namn
På pressträffen konstaterade Magdalena Andersson och partisekreteraren Tobias Baudin att det socialdemokratiska inflytandet över samhället minskat markant över tid.
”För få människor litar på att vi har förmågan att förbättra deras vardag” påpekade Andersson. Krasst, men absolut ärligt.
Att högern med Sverigedemokraterna har majoritet i riksdagen har varit en konstant genom flera mandatperioder, även när Socialdemokraterna vunnit valet. I regeringen styrde Stefan Löfven och Andersson med flera högerbudgetar.
Inget av ovanstående gav särskilt mycket plats för socialdemokratiska offensiver.
Men nu sitter man alltså i opposition. Och nu ska det jobbas.
Ett projekt för en ”ny inkluderande samhällsvetenskap” ska leda vägen framåt, och för att ta fram problemformuleringar och förslag på politiska svar tillsätts elva arbetsgrupper.
Bland dem kan man hitta ett antal pigga namn.
Annika Strandhäll i grupp
Generellt lutar fronttrupperna för Socialdemokraternas politikutveckling ungt.
LO:s ungsekreterare Elsa Alm som hittas i gruppen med det långa arbetsnamnet ”Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje” liksom SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo i gruppen ”De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas” är självklara namn.
Så även Emma Fastesson Lindgren, ordförande för S-studenter som från valrörelsen och framåt parodierat Internationella Engelska Skolans ägare Barbara Bergström iklädd äkta vargskinnskappa.
Från landet hittas bland andra Maria Sayeler Behnam, oppositionsråd från Norrköping, Josefine Helleday från Eskilstunapolitiken och Anton Hammar, länge försteombudsman i Jämtlands partidistrikt och numera oppositionsråd i Ragunda.
Bland de mer kända namnen kan S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll, tidigare ministern Ardalan Shekarabi och den ofta kulturministertippade Lawen Redar nämnas.
Intressant är också vilka namn som inte hittas alls. Till exempel saknas representanter från Socialdemokraternas egen tankesmedja Tiden helt.
Hänger på mandatet
Arbetsgruppernas namn kan ge en viss fingervisning om vilken typ av politik partistyrelsen hoppas att de ska komma fram till och vad S-kongressen 2025 sedan ska ha att ta ställning till.
Hela fem har någon typ av koppling till arbetsmarknaden, från arbetslöshet till arbete i välfärden till arbetsvillkor och industrin.
Sayeler Behnams och Redars grupp ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk” skvallrar om någon typ av språkkrav för invandrargrupper och/eller personer med uppehållstillstånd, något Sayeler Behnam också drivit i Norrköping.
Det mest kryptiska namnet bär gruppen ”Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället”.
Till syvende och sist handlar dock allt om vilket mandat arbetsgrupperna faktiskt fått. Hur fritt får de tänka, vilka stenar får de lyfta?
Produkter för byrålådan
Det vore inte första gången arbetsgrupper tar fram förslag och ny politik för att sedan se dem urvattnas i kongresskompromisser som i slutändan landar i en byrålåda i källaren på Sveavägen 68.
Hur Socialdemokraternas partistyrelse kan hantera kongressbeslut när det väl gäller skvallrar förra årets Nato-process om. Kongressen sa nej, partistyrelsen sa ja, och sedan dess har Sverige dansat framför Erdogan.
Vad resultatet blir nu får den som lever helt enkelt se.
Riktningen är ändå som skrivet pigg. Det är ett självkritiskt Socialdemokraterna som kliver fram efter valförlusten 2022 utan att samtidigt stå inför uppslitande partiledarstrider. Magdalena Andersson sitter säkert, och så länge hon gör det kan S faktiskt få lite samtalsro.
Det i sig är historiskt i modern tid.