Näringslivsprofil åtalad för att ha exploaterat barnflicka

En alldaglig version av den här historien handlar om en restaurangkedja i Göteborg i akut behov av att rekrytera personal. I januari 2020 söker de arbetstillstånd för en kvinna från Filippinerna.

Hon ska vara kallskänka – tillverka sallader och desserter. Hennes blivande arbetsgivare, en västsvensk näringslivsprofil, skriver till Migrationsverket och låter förstå att det brådskar på grund av brist på personal i Sverige.

Han säger sig vara medveten om att hon inte kan börja jobba innan ett tillstånd beviljats. Men när det är på plats ska hon arbeta enligt kollektivavtalets villkor och tjäna 23 800 kronor i månaden.

Men parallellt med mannens kontakter med Migrationsverket för hans fru en mindre formell dialog med ”kallskänkan”. Den skvallrar om helt andra planer.

”Bry dig inte om lönen. För du ska inte jobba på restaurangen”, skriver frun i ett meddelande apropå de villkor som presenterats för svenska myndigheter.

Barnpassning dygnet runt

När Migrationsverket till sist beviljar tillstånd för restaurangarbete i september har kvinnan, enligt åtalet, redan jobbat i Sverige i nio månader. Med barnpassning och hushållsarbete i näringslivsprofilens hem. Med villkor helt väsensskilda från de kollektivavtalsenliga som man hänvisat till inför myndigheterna. 

Några verkliga planer på arbete som kallskänka har aldrig funnits enligt det åtal om människoexploatering som ska prövas i tingsrätten i maj.

I förhör berättar den filippinska kvinnan om hur hon första kvällen i Sverige drog av sig kläderna i rummet där hon skulle sova hemma hos näringslivsprofilen. Då visste hon inte att en kamera kopplad till uppdragsgivarnas mobiler fångade hennes rörelser.

Hon skulle sedan inse att kameror fanns även i övriga rum i lägenheten – och att nyckelknippan hade en airtag som alltid visade var hon befann sig. 

Men hon berättar att hon kunde komma ur sikt en stund om hon öppnade en garderobsdörr i sovrummet och ställde sig bakom den.

Enligt åtalet och hennes vittnesmål var sovrummet inte bara för henne. Hon ska ständigt ha delat det med några av de fyra barn som hon tog hand om under drygt två år i familjen.

Tidvis innebar det nattligt ansvar för en nyfödd och en ettåring. ”Jag fick göra i ordning mjölk 3-4 gånger per natt”, säger hon i förhör.

Dubbla kontrakt

Dagtid hade hon hand om barn och skötte hushållet med bland annat städning. I början ska hon ha fått mat, husrum och 4 500 kronor i månaden, samt rätt till enstaka lediga dagar varje månad. När familjen växte uppges lönen ha höjts till 6 000, men då försvann de lediga dagarna.

Att situationen har lett till åtal om människoexploatering beror på en annan filippinsk kvinna, som kom till polisen i Göteborg i april 2022.

Enligt henne hade hon då sedan tio dagar delat säng i det kameraövervakade sovrummet med den andra barnflickan. Hon hade fått visum för att arbeta enligt ett kontrakt för au pairer, som bland annat begränsade arbetstiden till max 25 timmar i veckan. 

Men i ett meddelande inför att hon reste till Sverige skriver frun i familjen, enligt förundersökningen, att det kontraktet bara var till för att få tillstånd att komma. 

”Vårt kontrakt, mellan oss, är som du redan vet arbete 24/7”, fortsätter hon. Meddelandet avslutas med en skrattande smiley.

Krävd på pengar

När den blivande barnflickan ställer lite följdfrågor om bland annat den knappa ledigheten får hon, enligt åklagarens material, svävande svar om att hon ska bli som en familjemedlem och att allt kommer lösa sig när hon är på plats. 

Hon reser till Sverige men går alltså till polisen efter tio dagar. Då har hon fått ett nytt kontrakt som bland annat säger att hon blir skyldig familjen 20 000 kronor om hon inte stannar hos dem i tre år. Familjen ska även ha krävt henne på ytterligare pengar när hon börjat tala om att resa hem.

Dessutom uppger hon för polisen att frun i familjen har hennes pass.

Hon säger i förhör bland annat att de båda barnflickorna inte har fått pengar till spårvagnsbiljetter, utan har instruerats att hålla sig undan kontrollanter när de ska hämta familjens barn på förskolan.

Både mannen och kvinnan i familjen är nu åtalade för människoexploatering av den första barnflickan, kvinnan är även åtalad för exploatering av den barnflicka som gick till polisen efter tio dagar. De nekar till brott och kvinnan tillbakavisar mycket av barnflickornas uppgifter.

Fler kameraövervakade

Åklagarens bild styrks av en mängd textmeddelanden om bland annat anställningsvillkor och arbetsuppgifter.

Åklagaren Thomas Ahlstrand som åtalat paret har också nyligen åtalat en annan västsvensk företagare för människoexploatering av städare. Arbetstagarna i det fallet uppges ha trott att de var lagligt i Sverige, när de i själva verket arbetade utan tillstånd. 

Även de har varit kameraövervakade i de bostäder som arbetsgivaren har försett dem med. De ska ha arbetat med låg lön och utan raster.

Lagen om människoexploatering infördes för fem år sedan. Thomas Ahlstrand säger att de båda mål han driver nu inte hade kunnat drivas innan dess, när man var hänvisad till den striktare lagen om människohandel.

Men den nya lagen, som skulle göra det möjligt att ställa fler till svars för utnyttjande av arbetskraft, har varit väldigt sparsamt använd. Den första fällande domen kom för ett år sedan, mot en restaurangägare som hade utnyttjat ett par från Bangladesh. Arbetet kunde på tisdagen berätta att den domen inte lett till någon ersättning till de drabbade personerna.

”Kostnad för gängkriminalitet”

Innan de båda nu aktuella fallen om människoexploatering har Thomas Ahlstrand själv drivit endast ett mål om människoexploatering i arbetslivet, som inte ledde till fällande dom.

– För att en lag ska börja fungera måste den övervakas, säger han om varför inte fler fall nått domstol.

– Polisen har väldigt mycket att göra med andra viktiga saker och då blir det så här, det är en kostnad som gängkriminaliteten och skjutningarna fört med sig.