Strejk i Storbritannien: ”Vi sjuksköterskor förtjänar en anständig lön”
Det tog 106 år innan det brittiska vårdfacket RCN för första gången tog till strejkvapnet. Nu strejkar medlemmarna för andra gången på två månader. Åtminstone de som har råd.
Sadaf Iqbal har jobbat som sjuksköterska i 20 år. Nu är hon orolig att den brittiska vården ska haverera.
– Jag har arbetat som sjuksköterska på intensiven i 20 år och sett hur sjukvården förändrats. Det känns som att hela vården håller på att försvinna. Systemet har varit underfinansierat i åratal och det måste få ett stopp, säger Sadaf Iqbal.
Hon står strejkvakt utanför University College Hospital i London.
Sjukhuset är ett av sex i huvudstaden där vårdfacket Royal College of Nursing (RCN) satt in stridsåtgärder. I hela Storbritannien påverkas 55 vårdinrättningar av strejkerna.
Stämningen är hög. Slagorden avlöser varandra. Jublet stiger varje gång en röd dubbeldäckarbuss tutar till stöd.
Inflationen äter upp lönerna
RCN är inte konfliktbenäget. Från det att fackföreningen grundades 1916 dröjde det över hundra år innan dess första strejk. Men hösten 2022 slog förbundet larm.
Sjuksköterskornas reallöner har fallit under lång tid. När kostnadskrisen slog klorna i Storbritannien blev situationen ohållbar. En växande skara medlemmar kunde inte längre leva på sina löner.
Utanför University College Hospital handlar många av plakaten om vårdpersonalens uppoffringar under pandemin. Om att applåder inte betalar räkningarna.
– Vi sjuksköterskor har aldrig strejkat förut och jag tror mycket handlar om covid. Många av oss fick nog då, säger operationssjuksköterskan Alister Knight.
– Vi måste bort från bilden av att vi är änglar. Vi förtjänar att få anständigt betalt för vårt arbete och regeringen vill inte betala.
Varslar om nya vårdstrejker
Vårdfacket kräver löneökningar på 5 procent utöver inflationen, som i dag ligger strax över 10 procent. Alltså totalt 15 procent. Regeringen har svarat med att erbjuda 4,75 procent under en tvåårsperiod.
– På hemmaplan är det värsta vi kan göra att ge betydande löneökningar i den offentliga sektorn och därigenom låta inflationen få fäste i den brittiska ekonomin, säger inrikesminister Robert Jenrick, från Konservativa partiet, till Sky News.
Budet på 4,75 procent, som i praktiken innebär att sjuksköterskorna får betydligt mindre i plånboken när prishöjningarna tagit sitt, beskrivs som slutgiltigt. Regeringen har lämnat förhandlingsbordet.
Konflikten har hittills resulterat i fyra dagslånga vårdstrejker, två i december och två nu i januari. RCN har varslat om en ny strejkomgång nästa månad.
Inte råd att äta under arbetsdagen
Sjuksköterskorna är inte ensamma om att kämpa med stigande levnadsomkostnader, och inte ensamma om att strejka. Men i få branscher ringer larmklockorna lika högt.
Nyligen genomförde den statliga sjukvårdens organisation NHS en undersökning av läget i vårddistrikten. Resultatet var bistert.
Sjuksköterskor går långa pass utan att äta. Lämnar vården för bättre betalda jobb inom handel eller restaurang. Sjukskriver sig de sista dagarna innan lön för att de inte har råd med resorna till jobbet.
Intensivvårdssjuksköterskan Sadaf Iqbal pekar på ytterligare en konsekvens.
– Det är många av mina kollegor som inte deltar i strejken för de inte har råd att gå miste om lönen. Det är en ironi som heter duga, säger hon.
RCN betalar strejkersättning, men den motsvarar bara några hundra svenska kronor om dagen.
– De som inte är här känner sig fruktansvärt skyldiga. Men någon måste stå upp och säga att det räcker nu. Vi gör det för dem som inte kan, säger Sadaf Iqbal.
”Ganska priviligerad som inte har barn”
En dryg fjärdedel av alla brittiska sjukvårdsdistrikt driver egna matbanker, dit personal som inte har råd med hushållsutgifterna kan vända sig för att stöd i form av gratis livsmedel. Ännu fler vårddistrikt planerar att sjösätta liknande initiativ.
En av matbankerna finns på Kings College Hospital i London, där sjuksköterskorna också strejkar i dag.
Det är bra att den finns, säger sjuksköterskan Joanna Minter som jobbar på intensivvårdsavdelningen, men själv har hon inte behövt gå dit.
– Jag är ganska priviligerad som inte har barn. De är svårare för dem som har familjer.
Den brittiska sjukvården lider av svår personalbrist. NHS vill rekrytera 133 000 nya medarbetare, varav 47 000 sjuksköterskor.
Det kan bli svårt, tror Joanna Minter. Villkoren avskräcker.
Själv betalade hon 9 000 pund, 115 000 kronor, per år för sin utbildning.
– Min studieskuld har ökat sedan jag började jobba. Jag har aldrig kunnat göra några amorteringar, bara betala lite på räntan.
Strejkvåg i Storbritannien
Sedan sommaren 2022, då inflationen bet tag på allvar, har bland annat järnvägsarbetare, vårdpersonal, postanställda, lärare och myndighetspersonal tagit till stridsåtgärder. Inte sedan ”missnöjesvintern” i slutet av 1970-talet har den brittiska arbetsmarknaden skakats av lika många konflikter.
Den brittiska regeringen vill sätta hårt mot hårt. Premiärminister Rishi Sunak har förklarat att strejkrätten ska inskränkas. Något som bara retat upp facken ytterligare.
I slutet av januari går ambulansförare, bussförare och handelsanställda ut i strejk. I februari och mars väntar nya lärar- och sjukvårdsstrejker.
