Skärmarna är inte det läskigaste experimentet i svensk skola
Utbildningsminister Lotta Edholm har ingen politik för att lösa skolornas kris. Då får hon kriga mot surfplattor och skärmtid, skriver Arbetets gästkolumnist.
Elstödshaveri, en utrikesminister som ljuger och ministrar som inte kan enas kring hur eller ens om de ska uppnå klimatmålen.
Ja, Kristerssons regering har inte haft någon imponerande start. Så här från sidlinjen kan det vara lätt att dra på smilbanden och känna en smula skadeglädje.
Men det högerpartierna saknar i politiskt kunnande kompenserar de genom sin duktighet i att använda symboler.
Och det är precis vad som sker på skolans område. Liberalerna har återigen intagit utbildningsdepartementet och precis som Jan Björklund en gång i tiden viftade med kepsförbud står den nya skoministern med en Ipad i handen och varnar för dess konsekvenser.
Det är dags att rulla tillbaka digitaliseringsexperimentet, menar Edholm. Digitaliseringen har gått för långt och inget slår känslan av att ha egen lärobok.
Kepsar var inte heller skolans utmaning
Och det sistnämnda kan hon förvisso ha en poäng i.
Men varför väljer regeringen att slå på stora trumman kring det här? Så sent som i somras gav den socialdemokratiska regeringen Skolverket i uppdrag att utreda risker och konsekvenser med digitala verktyg i skolan. Ingen har ett intresse av att paddorna används mer än vad forskningen ger stöd för. Precis som att kepsarna inte var skolans stora utmaning 2006 är Ipadsen knappast det 2023.
Men frågan kan vara tacksam på andra sätt. Faktumet att vi alla har egna erfarenheter av hur en vibration i fickan stulit koncentrationen från en viktig uppgift gör engagemanget i frågan stort och tröskeln till tyckandet lågt. Är Ipads i förskolor ett sätt att välkomna framtiden eller att fostra en generation Tiktok-hjärnor? Det är som bäddat för en debatt vid trefikat.
Men om du varken har behöriga lärare eller stödet du behöver spelar padda eller lärobok mindre roll. Den politiker som på riktigt vill säkra barns tillgång till en god skolgång skulle ge sig hän åt skolan stora problem. Det vill säga det orättvisa skolvalet, skolsegregationen, glädjebetygen och de obegränsade vinstuttagen från svensk skola. Allt det som internationella forskare menar sliter isär det som en gång i tiden var världens mest jämlika skola.
Barn växer upp i vilda västern
På så vis är Ipaden bara en avledande manöver från det experiment som Edholm själv ansvarar för: marknadsexperimentet av svensk skola.
Genom att fortsatt tillåta vinstjakt och etableringsfrihet ser Edholm till att ytterligare en generation växer upp i ett land där det är vilda västern på skolmarknaden.
Det blev inte minst elever och föräldrar till Via Emilia-skolan i Stockholm varse om, när de dagarna innan julafton fick reda på att deras uppskattade skola gått i konkurs.
Dyrare mat-och elpriser gjorde det helt enkelt inte möjligt att bedriva utbildning för våra framtida samhällsmedborgare längre.
Och det är knappt de enda rubrikerna vi sett senaste åren.
Glömde geografi två år i rad
I Älmhult glömde Thorénskolan att undervisa geografi två år i rad. I Trollhättan erbjöds ett djurskötarprogram utan djur. På Algebraskolan i Göteborg saknades behöriga lärare och Skolinspektionen menade att betygssättningen inte var rättssäker.
Men när det kommer till att stoppa marknadsexperimentet i svensk skola har Liberalerna faktiskt sagt samma sak innan och efter valet: det kommer inte att ske.
Trots att Edholms egna väljare tycker att vinstjakten i svensk skola gått för långt, skriver hon i stället debattartiklar om att begränsa skärmtiden.
Det är precis där regeringen vill ha debatten om skolan.
Långt borta från problemen orsakade av marknadsskolan.
Hanna Alexandersson är fristående kolumnist på Arbetets ledarsida.