Tidöavtalet leder till ”angiverisamhälle” när papperslösa ska spåras
Angiverisamhälle. Krock med andra lagar. Förslaget i Tidöavtalet om att kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att rapportera papperslösa personer väcker starka reaktioner i flera yrkesgrupper.
”Förslaget skulle befästa ett angiverisamhälle där lärare, socialarbetare och personal i sjukvården tvingas bli medlöpare.”
Så lyder rubriken på en debattartikel i Sydsvenskan från oktober.
Den är undertecknad av tre forskare inom välfärdsfrågor och migration. De är oroliga för vilka konsekvenser Tidöavtalets skrivningar om en ny anmälningsplikt ska få, om det förverkligas.
Migrationsverket ska informeras
I avtalet föreslås en ny skyldighet att anmäla papperslösa. ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistats i Sverige utan tillstånd.”
Det är ännu inget färdigt förslag, utan partierna bakom Tidöavtalet (M, SD, KD och L) vill utreda det närmare. Det står också att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har sagt till tidningen Vårdfokus att hon inte ser någon risk att papperslösa som behöver vård ska drabbas av förslaget.
Flera yrken kan påverkas
Samtidigt är syftet med förslaget tydligt: ”Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.”
Flera yrken har de senaste veckorna lyft att förslaget riskerar att krocka med andra lagar som gäller i deras jobb.
Vilka yrkesgrupper som skulle kunna komma att omfattas är oklart i nuläget, men bland kommun- och myndighetsanställda som i dag träffar papperslösa finns:
- Förskolelärare
- Lärare
- Socialsekreterare
- Vårdpersonal
- Bibliotekarier
