Lite billigare el jämfört med månaden innan.

Det är anledningen till att inflationen, alltså prisökningarna, för första gången på fyra månader sjunkit något jämfört med månaden innan.

– Elpriserna går ner i oktober men de är fortfarande högre än förra året, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB om de nya siffrorna som släpptes på tisdagsmorgonen.

Samtidigt är prisökningarna jämfört med året innan fortfarande skyhögt över det normala. Prisökningen i oktober landar på 9,3 procent jämfört med året innan. Septembers siffra var 9,7 procent.

Och priserna för annat än el har fortsatt att öka. Exempelvis ökade drivmedelspriserna och priserna på grönsaker i oktober.

Skyhög inflation

Räkna själv – så har din lön påverkats

Inflationen

Inflationen är ett mått på hur priserna ökar i samhället. Siffran som nämns i den här artikeln är en jämförelse mellan oktober månad och oktober förra året, och hur mycket priserna har ökat i procent mellan de två tidpunkterna.

Den officiella inflationsstatistiken kallas KPIF och är Riksbankens så kallade ”målvariabel” för inflationsmålet, alltså målet att hålla inflationen på 2 procent.

KPIF är en sammanställning av priserna för olika varor och tjänster, undantaget kostnaderna för förändrade räntor.

Prisökningarna är individuella

Bara för att inflationen har varit 9,3 procent det senaste året betyder det inte att dina individuella prisökningar varit exakt lika stora.

När SCB räknar ut inflationen använder de sig av en så kallad varukorg där olika varor får olika stor vikt. Den största delen, 24 procent, är exempelvis boende (där också elen ingår).

Men alla svenskar konsumerar ju inte samma saker. Du kanske inte har en bil, eller använder mindre el än snittet. Då är också din individuella inflation annorlunda.

Sjunker elen kraftigt i pris samtidigt som du använder ovanligt lite el, kan din individuella inflation bli högre än genomsnittet för svenskarna.

Så fördelas SCB:s varukorg