Snart en månad har gått sedan en chef och en före detta HR-specialist på vårdbolaget Attendo dömdes för brott mot lagen om meddelarskydd.

De dömdes för att på ett möte ha delat ut en erinran, en varning, till Stine Christophersen för att hon i Expressen berättat om missförhållanden på sitt jobb.

Stine Christophersen har i dokumentären Det illojala vårdbiträdet berättat om tiden som vårdbiträde på äldreboendet Sabbatsbergsbyn under pandemin. Om de allvarliga bristerna i coronavården. 

Något hon däremot inte har pratat om hittills är upplevelsen av att inte känna sig uppbackad av sitt fackförbund – Kommunal. Under hela rättsprocessen har hon haft ett målsägarbiträde men inte någon från sitt fack vid sin sida.

– Jag vill verkligen att det ska finnas en stark facklig rörelse. Så egentligen vill jag inte såga på den grenen. Men samtidigt vet jag att facket inte kommer bli starkare om det inte förändras. Och det måste förändras, säger hon. 

”De ska vara mer hårdnackade”

När hon först sökte hjälp från sina närmaste fackliga representanter, ett skyddsombud som tog det vidare till sektionen, dröjde det månader innan någon tog tag i det, berättar hon.

Hon tycker att facket lade för stor vikt vid den lojalitetsplikt anställda har gentemot arbetsgivaren, när anställda i vård och omsorg i själva verket har en grundlagsskyddad rätt att prata med medier.

Hon fick också höra att det inte går att få juridiskt stöd om man inte riskerar att bli av med jobbet. 

– De är så rädda om sin relation till arbetsgivaren för att de ska förhandla löner och så. Jag tycker de ska vara mer hårdnackade. Det är rimligt att begära när jag som medlem betalar 400 kronor i månaden, säger Stine Christophersen. 

Hon vill inte lasta sektionen och säger att det är svårt att lägga ansvaret på en särskild nivå eller person.

Men Kommunal borde utbilda mer inom visselblåsning och meddelarskydd. Det borde vara lättare att få juridisk rådgivning och ett samlat stöd. Som enskild anställd var det svårt att veta om hon verkligen hade rätt eller om hon missförstått något.

– Det som hade funkat hade varit om någon direkt sagt ”då kontaktar vi juristerna här och ser vad det här är, om de tror att det går att driva så sätter vi dig i kontakt med dem”. 

”Facket ska gå hårt fram”

Nu fick hon ligga på olika personer och kände sig tjatig och bråkig. Som när hon försökte få svar på om meddelarskyddet även gällde i utländska medier.

Hur känner du så här i efterhand inför det stöd du fått från Kommunal? 
– Jag önskar att Kommunal hade varit mer aggressivt. Spelat mer offensivt. Att de hade backat mig mer. Det ska vara nolltolerans för något som kan uppfattas som trakasserier eller att man på något sätt straffar eller utsätter en personal för någonting över huvud taget. Facket ska gå hårt fram där. 

Kommunal: ”Många frågor”

Kristina Svedin, chef på organisationsenheten på Kommunal, svarar att hon inte kan kommentera enskilda fall.

“Men vår målsättning är naturligtvis att alla medlemmar ska känna att dom fått ett bra stöd från oss och det är olyckligt om så inte varit fallet den här gången”, skriver hon i ett mejl.

Hon tillägger att förtroendevalda varje dag hanterar en mängd komplexa frågor lokalt och att pandemins konsekvenser verkligen inte var något undantag.  

“Det fanns många frågor som blossade upp och som behövde hanteras skyndsamt i en helt ny miljö.”

Enligt henne är det förbundskontoret, alltså Kommunals huvudkontor, att se till att förtroendevalda får rätt utbildning och att Kommunal har verktyg för att de ska kunna ge medlemmar korrekt information och bra stöd. Nyligen hade förbundet en fortbildning för alla lokalombudsmän kring visselblåsarlagen och vad som gäller. 

“Utifrån det så hoppas vi att våra förtroendevalda kommer bli bättre rustade för att hantera den här typen av frågor framöver”.