Det är ingen måtta på eländet. Nu kommer krisvintern med skyhöga priser på mat och bensin. Sedan väntar isvintern med temperaturer långt under noll och vi som knappt har råd att värma våra hus lär få en dyster jul.

Frågan är om någon orkar komma ihåg förra vintern? Eller förförra? När hela världen var nerstängd och nersläckt. Pandemin härjade och miljontals människor isolerades i sina hem.

Är det någon som minns de många människor som dog här hemma i Sverige? Grannen, arbetskamraten, över 20 000 svenskar avled i covid-19.  

Kärnkraft viktigare än vård för KD

Pandemin blottlade bristerna i den svenska sjukvården. Vi hade ett extremt dåligt utgångsläge med minst antal vårdplatser i hela EU. De vårdanställda fick slita, men platsbrist och personalbrist spred smittan och många svenskar dog helt i onödan.

Nog minns vi den sorgen och rädslan för att själv bli smittad. Det var vårdpersonal, busschaufförer och taxiförare som stod i första ledet. De som inte kunde stanna hemma och zooma. Nej, svenska folket glömmer det inte.

Inför valet i höstas var sjukvården väljarnas mest prioriterade fråga. Både kvinnor och män ansåg att sjukvården var viktigast och så brukar det vara. Först och främst vill vi ju leva.

Kristdemokraterna brukar faktiskt fatta att vården är viktig, i varje fall när det är valrörelse. Men när valet väl var vunnet var Ebba Buschs minne kort. Raskt valde hon bort socialdepartementet för att bli näringsminister. Kärnkraften var viktigare och när hon senare på hösten stod i riksdagen sa hon att det skulle ta ”lång tid” att styra upp sjukvården. Och ja, för en partiledare som tror på kärnkraft måste ”lång tid” verkligen innebära en extremt lång tid.

Ebba Busch har länge velat förstatliga sjukvården, men det får vänta. Och visst, välfärden har fått mycket liten plats i höstens politiska debatt som fortfarande handlar om machofrågor som Nato, vapenleveranser, bensinpriser, gängskjutningar och kärnkraft. Det är männen som styr i Rosenbad och Ebba Busch springer gärna med grabbarna.

En miljard stoppar ingen vårdkollaps

Visst satsar högerregeringen på vården i budgeten, men det är en miljard här och några miljoner där. Det är knappast de summor regeringen lägger på billigare bensin och ökade koldioxidutsläpp.

För trots alla dagens problem måste vi också komma ihåg pandemin. Bristen på personal, bristen på skyddsutrustning. På bara några dagar byggdes vårdavdelningar om till infektionssalar där de svårast sjuka fick hjälp att andas.

Nästan all annan sjukvård sköts upp och den vårdskulden ska också betalas. Precis som vårdpersonalens löner så att de orkar jobba ännu ett år i den hårt utsatta sjukvården. Regionerna ska dessutom klara pensioner, prishöjningar och dyra elräkningar. En miljard räcker inte långt i den sjukvård som är på väg att kollapsa.

Välfärden behöver ett tillskott på 20 miljarder kronor för att inte stå inför stora nedskärningar. I det läget väljer den högernationalistiska regeringen en politik som låter våra skattepengar försvinna till skatteparadis och vinstuttag. Det duger inte. Välfärden måste gå först.

Eva Franchell är fristående kolumnist på Arbetets ledarsida.