Landets kommuner skulle behöva ett ökat anslag i generella statliga bidrag på 30 miljarder för att klara de tuffa utmaningar man står inför, beräknar fackförbundet Kommunal.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, får motsvarande siffra till 20 miljarder.

När regeringen i dag presenterade budgetpropositionen stod det klart att ökningen enbart landar på 6 miljarder.  

– Det är ett hån mot alla som arbetar inom välfärden. I flera år har man larmat om ständig underfinansiering och brist på personal. Det här gör mig verkligt oroad över både personalens, men också alla medborgarnas, framtid. Välfärden blir ett dragspel i kommunernas ekonomi, säger Malin Ragnegård, ordförande för fackförbundet Kommunal.

SKR: Det räcker inte

På Sveriges kommuner och regioner, SKR, arbetar Madeleine Holm med ekonomisk analys.

Hon håller till stor del med om Kommunals problembeskrivning.

Bara för några dagar sedan lämnade SKR in en hemställan till regeringskansliet för att klargöra det kärva läge som väntar landets kommuner.

Välfärden blir ett dragspel i kommunernas ekonomi

Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal.

– Det är inte så vanligt att vi gör det. 6 miljarder är såklart välkommet. Men det räcker inte på långa vägar. Vi beräknar att enbart de ökade pensionskostnaderna kommer att kosta kommunerna närmare 23 miljarder, säger Madeleine Holm.

Kommer märkas för kommunerna

Ovanpå det kommer ökade kostnader för alltifrån livsmedel till energi, fortsätter hon. Många kommuner kommer därför att landa på ett underskott under nästa år, spår Madeleine Holm.

Det kommer att märkas, inte minst i de kommuner som redan sedan tidigare har haft det tufft ekonomiskt.

– Det har varit gott ställt för kommunerna de senaste åren och många har kunnat sätta av medel i resultats-utjämningsreserver som man nu kommer att behöva plocka ur. Men de kommuner som inte har kunnat det, där kan det behöva bli faktiska besparingar.

Hellre generella statsbidrag

I budgeten finns också en del riktade bidrag till kommuner och regioner, vid sidan av de generella.

Sådana exempel är 1,6 miljarder till skolan, som bland annat ska gå till läromedel, extra lovskola och sociala team, samt två miljarder till regionerna för vård och folkhälsa, bland annat för fler vårdplatser och till förlossningsvården. 

De kommuner som inte har kunnat lägga undan reserver, där kan det behöva bli faktiska besparingar.

Madeleine Holm, SKR.

– Från SKR:s sida vill vi hellre se ökade generella bidrag än riktade. I svåra tider som dessa behöver kommunerna frihet att själva göra svåra och effektiva prioriteringar och då riskerar sådant här att bli ganska verkningslöst. Vi vet ju alla att det inte är vårdplatser kommunerna och regionerna lider brist på, utan på personal som ska bemanna dessa, säger Madeleine Holm.

Fakta/ Generella statsbidrag till kommunerna:

Eftersom ansvaret för stora delar av offentlig verksamhet ligger på kommunal nivå har staten i åtminstone 100 år gett olika former av bidrag till kommunerna. I dag beräknar man att ungefär 40 procent av kommunernas totala utgifter går till skola och barnomsorg och runt 20 procent till vård och omsorg.

Generella statsbidrag har varit den dominerande typen av statsbidrag sedan statsbidragsreformen 1993. Det innebär att kommunerna själva får bestämma hur pengarna ska användas, statsbidragen kommer i form av en ”påse pengar” och är inte villkorade. 

De generella bidragen till kommunerna år 2019 var ungefär 120 miljarder, år 2020 ungefär 158 miljarder (ökningen berodde främst på pandemin) och landade under år 2021 på ungefär 153 miljarder. 

De generella statsbidragen står för runt 15 till 16 procent av kommunernas totala inkomster, resterande är främst skatt från invånarna.

Källa: Ekonomifakta, SKR, SCB, Statskontoret