Kraftig minskning av Arbetsmiljöverkets inspektioner på plats

Oro, huvudvärk, irritation. Nedstämdhet, magbesvär, ångest. Sömntabletter för att kunna somna.

I den anmälan som barnmorskan och skyddsombudet Emelie Andersson, tillsammans med andra skyddsombud, skickade till Arbetsmiljöverket beskrivs hur konstant stress och massor av övertid gjort arbetssituationen ohållbar för de anställda på Södersjukhuset i Stockholm på grund av den låga bemanningen.

Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen och ställde krav på ledningen. Om inte åtgärder vidtogs skulle sjukhuset behöva betala 250 000 kronor.

Tre månader senare gjordes en ny inspektion. Efter den lades ärendet ned. Myndighetens bedömning var att arbetsgivaren nu levt upp till kraven.

Men det var något som skavde för Emelie Andersson och hennes kollegor.

Arbetsmiljöverket kom aldrig ut och besökte sjukhuset. Alla inspektioner skedde på distans.

”Svårare att ha möten på distans”

– Vi tycker inte att det blev tillräckligt utrett. Man kan fråga sig om inspektionerna var tillräckligt omfattande för att de skulle kunna besluta i ett så viktigt ärende, säger hon.

Om inspektionen varit på plats tror hon att Arbetsmiljöverket hade kunnat få en bättre bild av läget. Nu skedde den via ett videosamtal.

Nu blev det mest att ansvariga på sjukhuset berättade vad som gjorts, och vad de tänkte göra. Och så fick skyddsombuden flika in när de ansåg att det behövdes, förklarar Emelie Andersson.

30 % av alla olyckor inspekteras på distans.

Inspektörerna fick inte heller tillfälle att prata med de anställda om hur de upplevde situationen.

– Jag tror att diskussionen hade blivit en annan om de varit på plats. För det är ändå så att det är lite svårare att ha möten på distans. Det är inte tillräckligt enkelt för folk att flika in saker, samtalet mellan alla parter flyter inte lika lätt.

Att Arbetsmiljöverket gör inspektioner utan att faktiskt åka ut till arbetsplatser är nytt. Det var under pandemin som arbetssättet började användas.

Under den första tiden stoppades inspektionerna helt. Sedan öppnades möjligheten för att kontrollera arbetsmiljön över telefon eller videolänk, och ändå fortfarande kalla det en ”inspektion”.

En av tre inspektioner på distans

Under pandemin gjordes nästan alla planerade inspektioner helt på distans. Men även efter den 1 april i år, när covid inte längre klassas som en allmänfarlig sjukdom, har distansinspektionerna fortsatt, visar Arbetets granskning.

Mellan den 1 april och 27 september gjordes myndigheten 4 090 distansinspektioner. Det är 35 procent av alla inspektioner under perioden.

Även olyckor och anmälningar från skyddsombud om dålig arbetsmiljö kontrolleras till stor del från distans. 30 procent av inspektionerna efter olyckorna, 52 procent av skyddsombudsstoppen och 41 procent av anmälningarna från skyddsombuden skedde på distans under perioden.

Antal inspektioner

Siffrorna får regionala skyddsombud som Arbetet talar med att reagera.

– Det är verkligen anmärkningsvärt, kommenterar Carina Lövgren, regionalt skyddsombud för Transportarbetarförbundets avdelning 4 i Linköping, den stora andelen inspektioner på distans.

– I min värld är det lite svårt att sätta sig in i allting bara via ett distansmöte. Jag tycker att det låter som en ganska stor brist i hur de jobbar, men de ska väl få sina pinnar för att de har gjort inspektion.

Har du varit med på några distansinspektioner?

– Inte på senaste tiden, men under pandemin hände det ju ibland. Vid ett tillfälle kunde inte inspektören delta via Teams så han fanns med på ljud men inte på bild. Det blev väldigt torftigt alltihopa måste jag säga.

I Arbetsmiljöverkets region Nord och Öst görs över hälften av olycksinspektionerna på distans, jämfört med övriga regioner där det handlar om 15–20 procent.

– Oj, det var intressant, säger Robert Wallgren, regionalt skyddsombud för IF Metall och huvudskyddsombud på Ålö AB i Umeå.

Han tror att ett skäl till de få på plats-inspektionerna i norra Sverige kan ha med de långa avstånden att göra.

– Arbetsmiljöverket har ju kontor i Umeå, Luleå, Sundsvall och Östersund. Det är ungefär 30 mil mellan kontoren. Sedan om man ska in i landet kan det ju bli 40–50 mil till.

Finns det en risk att inspektörerna missar viktiga detaljer om det görs på distans?

– Jajamän, det tror jag. Det är ju en sak att se det i verkligheten och sätta sig in i vad som har hänt i stället för att bara försöka lyssna på telefon eller titta på foto. Nog tror jag en utredning blir bättre om man gör den på plats.

Johnny Rindebrant är regionalt skyddsombud för Byggnadsarbetarförbundet i Stockholm.

Sedan april har över 100 inspektioner i byggbranschen skett på distans. Vad tycker du om det?

– Då är det tyvärr så att de bara tittar på rutiner och dokumentation. De är inte där när olyckan har hänt, som de var för kanske tio år sedan. Då kom de ut samma dag och gjorde utredningen på plats när olyckan hade skett.

– Distansinspektionerna sker ju ofta veckor, ibland månader efter att olyckan har skett: Har ni utrett, vad kom ni fram till, vad har ni för rutiner? Det blir inte som förr, att de är med i utredningsskedet.

Trots att distansinspektionerna leder till att exempelvis restid försvinner gör Arbetsmiljöverket fortfarande färre inspektioner jämfört med före pandemin.

Totalt gjordes 11 452 inspektioner mellan april och september, varav ungefär 7 000 var på plats. Det är nästan 1 000 färre än samma period 2019 då alltså alla 12 266 inspektioner gjordes på plats.

Svagare stöd för skyddsombud

Maria Steinberg är jurist och forskare i arbetsmiljörätt. Hon menar att man riskerar helhets-intrycket om man gör inspektioner på distans. Är en inspektör på plats kan man både få en känsla av arbetsplatsen och ställa frågor till personal.

– Man kan se något man inte tycker är bra och gå in och fråga: ”Hur funkar det här egentligen?” Det är inte alls samma sak om man inte ser arbetsmiljön eller de fysiska förhållandena på en arbetsplats.

Enligt Maria Steinberg kan det finnas en risk att det blir större fokus på rutiner och dokumentation än på de faktiska omständigheterna. 

– Arbetsgivaren har kanske alla handlingar och handlingsplaner men omsätter dem inte praktiken. Det är svårt att ställa frågor till arbetstagare om hur det funkar om man inte är där.

Hon är också orolig för skyddsombudens roll, exempelvis när de gör en anmälan med krav på åtgärder, en så kallad 6:6a-anmälan, som i Emelie Anderssons fall. 

– Det som tidigare har varit ett starkt stöd för skyddsombuden kan jag uppleva blir mycket svagare om Arbetsmiljöverket inte kommer dit utan i stället ringer och frågar arbetsgivaren. Då kanske den säger ”det är inte är så farligt”.

Hon betonar dock att det, så klart, i vissa fall kan vara praktiskt att sköta enklare informationsärenden över telefon. I slutänden är det också en resursfråga.

– Vi har en större befolkning och samtidigt fler uppgifter för inspektörerna. Samhället har inte varit villigt att satsa på fler inspektörer även om det finns ett behov. Det är ju en politisk fråga.

”Det är viktigt med fysiska besök”

Jenny Bengtsson är arbetsmiljöinspektör i region Öst. Hon jobbar med det som kallas händelse-styrd inspektion. Det handlar till exempel om inspektioner efter olyckor eller när ett skyddsombud har stoppat arbetet på grund av risker.

Hon blir förvånad när hon får höra att så stor del av olycksinspektionerna fortfarande görs på distans.

– Hur kan det bli så? Jag sitter ju med mina kollegor och pratar ärenden och vi har ju nästan bara fysiska inspektioner, säger Jenny Bengtsson.

Själv har hon inte gjort några distansinspektioner sedan i januari. Men erfarenheterna från pandemin är lite blandade. I vissa fall upplevde hon att det gick lika bra att ta det på telefon eller videosamtal. Till exempel när det handlar om att samla in dokumentation eller när själva olycksplatsen inte är intressant för händelseförloppet.

Andra gånger var det svårare. Som när en arbetsgivare skickade bilder från en annan plats än den där olyckan skett.

Är det inte viktigt att se hur det faktiskt ser ut på arbetsplatsen där en olycka har skett?

– Jo, det är jätteviktigt, om man nu kan se det. Vi åker gärna ut till en arbetsplats där det har hänt någonting och tittar på plats. För det är alltid sådant som man ser som man kan lägga in i helhetshanteringen, säger Jenny Bengtsson.

På Södersjukhuset fick aldrig skyddsombudet Emelie Andersson något på plats-besök. Hon upplever att ärendet avgjordes mest utifrån arbetsgivarens dokumentation och den åtgärdsplan man presenterade, inte utifrån hur det verkligen ser ut på hennes arbetsplats.

Känner du på något sätt att arbetsgivaren har lurat Arbetsmiljöverket?

– Jag vill inte använda formuleringen lurat, men till viss del är det ändå så att saker och ting kan se bättre ut på papper än vad de är i verkligheten. 

Här kan du läsa Arbetsmiljöverkets reaktion på granskningen.