De flesta är överens om att omvärldsläget blir allt mer spänt och risken för att kärnvapen används är större nu än den var för ett år sedan.
Hur stor risken är och hur risken och hotet uppfattas av olika parter är svårt att bedöma.
Vad som däremot kan sägas är att de ”små” kärnvapen som det pratas allt mer om, bland annat av Göteborgs-Postens politiska redaktör Adam Cwejman, i storlek ofta är jämförbara med de som släpptes över Hiroshima och Nagasaki.
Styrkan kan numera ofta regleras i några olika steg innan de exploderar men det finns ingen skarp gräns mellan taktiska och strategiska kärnvapen, de taktiska brukar man säga kan vara allt mellan ungefär 0,3 kiloton ända upp till cirka 100 kt.
Enorm förödelse
Att användning av taktiska (mindre) kärnvapen inte med nödvändighet skulle utlösa ett globalt kärnvapenkrig låter inte speciellt betryggande.
Eftersom kärnvapen (tack och lov) inte har använts i krig sedan katastroferna i Hiroshima och Nagasaki blir osäkerheten ännu större kring vad som skulle hända när dessa massförstörelsevapen har används igen.
Vad som vidare kan sägas är att en enda användning av ett taktiskt kärnvapen har kapacitet att orsaka enorm förödelse och mänskligt lidande.
I Hiroshima omkom ca 140 000 människor till följd av kärnvapnet Little Boy på 15 kt. TNT.
Den största konventionella bomb som har använts i strid är den amerikanska MOAB på 11 ton TNT, vilket är 0,7 promille av Little Boy.
Ett sprängt Nynäshamn
Försvarets forskningsinstitut, FOI, tog 2019 på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fram ett scenario med en kärnvapenattack mot Nynäshamn.
Syftet var att belysa viktiga aspekter för räddningstjänsten vid en sådan händelse.
I FOI:s scenario användes en markdetonation med ett vapen av ”taktisk storlek” på 100 kt. TNT.
76 % av invånarna i Nynäshamns tätort väntas omkomma omedelbart och ytterligare 17 % beräknas få svåra skador.
Tyvärr kommer de skadade inte att få någon hjälp eftersom den radioaktiva strålningen är för stark för att räddningstjänsten ska kunna åka in i området och hjälpa de nödställda.
Svenska Läkare mot Kärnvapen har tagit fram ett scenario med en lika stor bomb men med skillnaden att den sprängs i luften vilket orsakar en något större räckvidd men ett något mindre radioaktivt nedfall.
Bomb över riksdagshuset
Bomben släpps över riksdagshuset i Stockholm.
Resultatet var ca 90 000 omedelbart döda och ca 250 000 skadade som är i akut behov av vård.
Tre av regionens sju sjukhus skulle vara helt utslagna. De övriga fyra sjukhusen tillsammans med resten den svenska sjukvården skulle aldrig ha en chans att möta ett sådant behov.
Under Covid19-pandemin lyckades Sverige öka intensivvårdskapaciteten till drygt 1000 platser, då med flera månaders förvarning.
Alla offentliga sjukhus var i drift och personalen blev omplacerad för att täcka behovet.
Naturligtvis kräver extraordinära händelser extraordinära åtgärder och prioriteringar.
Trots detta är det en omöjlighet att inom loppet av timmar kunna skapa intensivvårdskapacitet eller vårdkapacitet överhuvudtaget för fler än 200 000 patienter.
Handlar inte om en bomb
Sverige är inte ensamt om att sakna förmågan att hantera en sådan situation, det finns ingen annan stat eller organisation som har eller kan skaffa sådana resurser.
Det var den slutsatsen som lade grunden till det humanitära initiativet inom kärnvapennedrustning som har kommit att bli mycket betydelsefullt globalt.
Notera att dessa två scenarier visar två enskilda explosioner med kärnvapen.
De nio kärnvapenstaterna har enligt SIPRI tillsammans ca 13 000 kärnvapen varav Ryssland har ca 6 200 och USA ca 5 500.
Att Ryssland skulle avfyra endast ett enda av dessa ter sig osannolikt.
Hur många kärnvapen, antal döda och sårade som krävs för att det ändå ska räknas som en begränsad användning är oklart.
