”Dagens ineffektiva och oflexibla utbildningar håller inte måttet”
I morgon införs ett nytt offentligt omställnings- och kompetensstöd. Det är en banbrytande förändring på svensk arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter och politiken har baxat reformen i mål. Men tyvärr har utbildningspolitiken inte levererat. Det tar udden av reformen och är allvarligt när ekonomin är på väg mot en lågkonjunktur, skriver Teknikföretagens Klas Wåhlberg och Frida Andersson.
Frida Andersson och Klas Wåhlberg.
De allra flesta har från och med den 1 oktober möjlighet att med bibehållen inkomst och på eget initiativ rusta sig för att byta yrkesbana eller öka sin kompetens för att ta sig an helt nya uppgifter.
Systemet är i kraft – men tyvärr tvingas många tusentals människor, som nu ser sin chans, skjuta upp sina planer i väntan på att utbildningspolitiken ska leverera.
Reformen innebär att personer som befinner sig i arbetslivet ges möjlighet att utbilda sig med ekonomisk ersättning för att utvecklas inom befintligt arbete eller för att byta bana helt. Syftet med det nya stödet är att ge möjlighet att stärka människors ställning på arbetsmarknaden – nu och i framtiden.
Det handlar exempelvis om medarbetaren som får reda på att verksamheten kommer att stänga inom kort och vill göra sig redo att söka nya jobb med en helt ny inriktning.
Banbrytande stöd
Eller metallarbetaren som mitt i livet, med familj och hela middevitten bestämmer sig för att utbilda sig till ingenjör och faktiskt ges det stöd som behövs för att lyckas med det. Stödet gör ingen skillnad på om du har ett jobb eller är mellan jobb.
Omställningsstödet är mycket välkommet. Klimatomställning, ny teknik och digitalisering ställer höga krav på företagen att följa med i utvecklingen och förändras snabbt. Här ges alltså i princip alla Sveriges anställda möjlighet att förverkliga sitt eget kunskapslyft.
Stödet är banbrytande. Det förverkligar hela den idé om det livslånga lärandet som debatterats i Sverige under flera decennier.
Behovet av ny kompetens är avgörande för både företagens konkurrenskraft och för individen, och dennes möjligheter på arbetsmarknaden. De större medlemsföretagen i Teknikföretagen uppger att hälften av medarbetarna behöver kompetenshöjande insatser de kommande tre åren.
Anpassa för yrkesverksamma
Men även utbildningssystemet behöver förändras, så att det anpassas för yrkesverksamma.
Men det har inte skett. Det krävs handlingskraft i utbildningspolitiken. Systemet är i dag inte riggat för den här typen av korta, flexibla utbildningar.
Tidigare har vi gått många år i skolan i unga år för att sedan jobba ett helt arbetsliv. Så ser inte verkligheten ut för näringslivet och arbetsmarknaden längre.
För en person som befinner sig mitt i livet behövs effektiva och flexibla utbildningar. Gärna digitala. De kunskaper man har skaffat sig i sitt arbete måste kunna tillgodoräknas så att man inte behöver lära om sådant man redan kan.
Utveckla utbildningar och lärosäten
Vi föreslår exempelvis att lärosätena ska få särskild finansiering för livslångt lärande.
Det måste också ske förändringar i lärosätenas styrning, där resurstilldelningen i dag premierar en inriktning mot breda och billiga utbildningar med högt söktryck. Något som inte passar för redan yrkesverksamma.
Parallellt med detta efterfrågar Teknikföretagen att själva utbildningarna behöver utvecklas, i såväl utbud som i form. De måste anpassas så att de blir attraktiva för den som redan jobbar.
Utbildningssektorn måste ges förutsättningar för att möta förändrade behov. Det kräver modiga politiska beslut som vi hoppas se framöver.
