Utan arbetare blir det ingen vinst
Arbete är inte en vara som vilken som helst, skriver Arbetets ledarskribent.
Arbetare kör bussen, står vid industribandet, lagar, serverar och levererar maten. De bygger, städar, packar varorna, och ser till att Sverige får både vård och omsorg.
Smakar det så kostar det, brukar det ju heta. Men gäller det även svenska löntagare?
Vem är det egentligen som ser till att saker funkar på jobbet? Vem är det som ser till att samhället fungerar? Frågar man företagare så är det tack vare dem vi i dag har skatteunderlag, de skapar ju jobb!
Frågar man å andra sidan en löntagare skulle svaret bli ett annat. Utan dem blir nämligen ingenting vare sig gjort eller producerat. Ett fackförbund skulle definitivt hålla med löntagaren.
Med dessa krav kommer sedan ett samhällsansvar att skapa och erbjuda arbete. I alla fall tycker man så till vänster i politiken.
Arbetskraft står i vägen
Arbetskraften är med högerns logik inte med och skapar välstånd, tvärtom står den i vägen för den.
För högern och marknadsfundamentalister är arbetskraften ett nödvändigt ont, en kostnad bland andra som bör skäras i vid varje givet tillfälle.
Med en sådan logik är slutsatsen given; pressa ner antalet huvuden, lönekostnader och arbetsvillkor.
Passar det inte att jobba ofrivillig deltid, få schemat ändrat i sista sekund eller jobba när som helst på dygnet? Byt jobb då för när som helst kan du bytas ut.
Behandlas som kostnadspost
En svensk löntagare har gått ifrån att vara och behandlas som en värdefull tillgång till att behandlas som vilken kostnadspost som helst.
Jobbar man därtill inte på ett kontor så ska man snarare känna tacksamhet över att ens ha ett jobb – eller ”göra karriär”. Att alla Sveriges löntagare ska ha en dräglig tillvaro verkar för många inte finnas på kartan.
Denna skillnad i synen på arbete är en väldigt tydlig skiljelinje mellan politisk höger och vänster. Vem ska ha tack och vem ska ta del av framgångarna? Och vem ska egentligen vara tacksam?
Det är inte så konstigt att inte lägga energi på att försöka förbättra på ett jobb som andra verkar pissa på.
Där du behandlas som en kostnad där chefen gör allt för att övervaka, kontrollera och pressa ur dig varenda liten droppe energi under den tid då du är instämplad.
För stämpla ska allt fler, allt ska mätas, vägas, analyseras – för att sedan bantas.
Ömsesidigt beroende
När det nu nalkas avtalsrörelse behöver både makthavare och löntagare påminnas om det ömsesidiga beroendet.
Och att arbetskraft inte är en vara som vilken som helst annan.
Bakom den gömmer sig liv, humör, familjer, bra och dåliga dagar och behov av att få göra saker i sin egen takt.