Enligt SVT:s vallokalsundersökning, släppt klockan 20.00 idag, valdagen, blir Sverigedemokraterna näst största part.
Det borde ses som ett hårt slag mot Moderaterna, som trots en valrörelse som i princip helt handlat om partiets starkaste frågor – brott och straff, ekonomi och kärnkraft – ser sig krympa.
Det är inte säkert att SVT:s siffror håller sig när rösterna väl är räknade, i år har alla opinionsmätningar pekat på ett rysarval där få röster avgör.
Åkesson avgår
Oavsett hur det går när allt är klubbat och klart kan vi i alla fall konstatera en sak: Under nästa mandatperiod väntar Jimmie Åkessons avgång.
Då är också frågan hur glad Ulf Kristersson kommer vara för partisamarbetet, om han nu själv sitter kvar vilket han i alla fall påstår att han ska.
Åkesson är den partiledare i riksdagen som suttit absolut längst. 17 år, sedan 2005, är att likna vid ett århundrade i det politiska livet.
Under dessa år har rasistskandal efter rasistskandal skakat partiet, samtidigt är Sverigedemokraternas påverkan på svensk politisk och samhällsdebatt omöjlig att förneka.
Kristersson gick själv från löften till förintelseöverlevaren Hédi Fried till att boka in valturné med Åkesson. Socialdemokraterna har blött fackliga väljare till SD och lagt om kommunikation liksom strategi.
Efterträdare svårare att ursäkta
En stor anledning till varför Åkesson suttit kvar vid sin post genom fem valrörelser anses vara att det inte finns någon självklar efterföljare. Och det är inte särskilt konstigt.
Åkesson är en av få Sverigedemokrater, inklusive i partitoppen, som inte kunnat sättas dit för rasistiska utspel eller nazisthälsningsfilmer på fritiden.
Hans hetsiga utfall mot muslimer och invandrare kan naturligtvis ses som främlingsfientlighet och rasism, men Åkesson har aldrig åkt dit för att vifta med järnrör i Stockholms innerstad.
Han har heller aldrig kallat slöjor till folkdräkt för en ”våldtäkt på Sverige”, skrivit pekoraler om ”seger eller död” eller försvarat Ryssland i rysk statskontrollerad TV. Och det är bara ett axplock från SD:s högsta företrädare.
Kristerssons förtroende
Åkesson är i jämförelse det mest städade Sverigedemokraterna har, men 20 år lär vara en personlig smärtgräns även för honom.
Det borde oroa Ulf Kristersson.
Om halva valrörelsen handlat om frågor på Moderaternas planhalva har den andra halvan handlat om Kristerssons ursäktande av Sverigedemokraterna.
”Partiet har förändrats” heter det. Man måste prata med alla, säger han. Åkesson är inte så farlig, menar han.
Efter Åkesson väntar något annat. Något mindre städat och något mycket mer uppenbart.
En partiledare som representerar det minst hälften av valmanskåren redan ser i Sverigedemokraterna, men som Kristersson spelat sitt förtroende på att sopa under mattan:
Ett rasistiskt parti, som vill Sverige illa.