Kriminalvårdaren: Fruktansvärt läge – hot och våld kommer öka
Häkten och fängelser är överfulla och personalen slutar. Samtidigt vill de flesta av partierna ha längre fängelsestraff. Kriminalvårdaren Mikael Wener tror att ännu fler kommer lämna yrket.
– Det är fruktansvärt illa. Om det var allmänt känt hur illa det är skulle hela myndigheten ifrågasättas.
Kriminalvårdaren Mikael Wener på Kronobergshäktet i Stockholm har jobbat i Kriminalvården i över 40 år. Han skräder inte orden när han ska beskriva läget i verksamheten.
– Bristen på erfaren personal är så stor att risken för allvarliga incidenter har ökat överallt. Man dubbelbelägger genomgående, vilket gör de intagna mer stressade. Det tar de ut på kriminalvårdarna, så risken för hot och våld har ökat. Då orkar folk inte jobba kvar.
Stor brist på kriminalvårdare
Utöver fängelser och frivård har Kriminalvården också ansvar för Sveriges 32 häkten.
Både fängelser och häkten är numera överfulla och det råder stor platsbrist, vilket bland annat leder till att många intagna tvingas dela cell. Nya anstalter byggs och gamla byggs ut, men det tar tid.
Enligt Kriminalvården själv behöver man dessutom anställa närmare 4 250 personer på heltid fram till 2025. Samtidigt lämnar många yrket innan de hunnit få någon längre erfarenhet.
– Vi kastar skattepengar i sjön, för vi utbildar otroligt många som inte stannar. Vi har stora problem med att folk slutar på grund av dåliga löner, hög belastning och dålig arbetsmiljö, säger Mikael Wener, som främst efterlyser högre löner och kortare veckoarbetstid för att ge tillräcklig återhämtning.
Klientelet vi får in nu har inte samma spärr. Förr gav man sig inte på personal men den biten är borta nu.
En majoritet av partierna har under valrörelsen lagt fram förslag om hårdare straff som ett sätt att komma åt gängkriminaliteten. Dubblad strafftid vid gängrelaterade brott och skärpta straff för rån och vapenbrott är två exempel.
Tror på mer hot och våld
Mikael Weners bedömning är att de längre fängelsestraffen som partierna utlovar kommer öka dubbelbeläggningarna och arbetsbelastningen ännu mer.
– De som får längre straff tillhör dessutom den grupp där det är störst risk för hot och våld, så det kommer också öka. Alla parametrar som gör att folk inte stannar i yrket kommer öka. Det blir ett moment 22.
Christer Hallqvist, ordförande i Seko Kriminalvård, ser samma risk.
– Klientelet vi får in nu har andra normer än tidigare. De har inte samma spärr, förr gav man sig inte på personal men den biten är borta nu.
Det finns också andra risker med att intagna stannar länge på anstalt, enligt Christer Hallqvist.
– De bygger upp en gruppering runt sig. Vi brukar ha ett rotationssystem, om någon blir för stark brukar vi kunna flytta på personen. Men är det överfullt med intagna så går det inte alltid.
Svårt att rehabilitera
Det blir svårt att hantera en ytterligare ökning av antalet intagna om kraven på verksamheten ska vara samma som idag, med en ambition att rehabilitera och förebygga återfall i brott. Det tror Peter Ask, Sekos samordnare för huvudskyddsombuden i Kriminalvården.
– Är tanken att vi ska bli ”Straffverket”, där vi bara låser in folk och håller dem borta från att begå brott, utan någon ambition om att förändra inställningen? Det är en stor fråga och kräver i så fall annan lagstiftning än idag, säger Peter Ask och hänvisar till Sverigedemokraternas förslag om namnbyte på Kriminalvården.
Gängen har mycket lättare att rekrytera än Kriminalvården, det fylls på lika snabbt igen.
En sådan förändring kan inverka på Kriminalvårdens förutsättningar att behålla personal, tror han.
– Många har sökt sig hit för att de vill få klienter att inte återfalla i brott. Jag vet inte hur många som skulle vilja jobba kvar om vårt uppdrag ändrades.
”Gängkriminella bryr sig inte”
Kriminalvårdaren Mikael Wener har en tydlig uppfattning om huruvida hårdare straff kommer fungera för att minska gängvåldet. Strafftidens längd har ingen förebyggande effekt alls, menar han.
– Jag pratar ju med de gängkriminella i jobbet. De rycker bara på axlarna, det rör dem inte i ryggen om de får tio år mer. Medellivslängden är så låg bland dem ändå.
Oavsett valresultatet så kommer Mikael Wener och hans kollegor få ännu mer att göra, det är han övertygad om. Förslagen om hårdare straff kommer från alla håll.
– Men efter två år kommer det inte ha hänt ett skvatt. Gängen har mycket lättare att rekrytera än Kriminalvården, det fylls på lika snabbt igen. Det är näringen till gängverksamheten, narkotikan, man måste komma åt.