Varför dumpas oanvända H&M-kläder på en illegal soptipp i Atacamaöknen?
Kläderna som västvärlden ratar skeppas till Chile. I fjol dumpades 39 000 ton textilier i den känsliga Atacamaöknen.
H&M var det näst vanligaste varumärket på soptippen i Chile.
Fast fashion har blivit ett begrepp inom modeindustrin.
Strategin är att minska tiden från idé till färdigt plagg för att tjäna pengar de flyktiga trender som frodas i sociala medier.
Det innebär låga priser och stora volymer – men också miljökonsekvenser. Någonstans måste de kläder som inte säljs, eller kasseras när nästa trend slår igenom, ta vägen.
En av dessa platser är Atacamaöknen i Chile. En kyrkogård för fast fashion där 39 000 ton kläder dumpades i fjol, enligt en rapport från den ideella granskningsorganisationen Sum of Us.
– Fast fashion-industrin är medskyldig till denna ekologiska katastrof. Dels för att den eldar på en förorenande global leverantörskedja, dels för att den väljer överproduktion som affärsmodell, säger Laura Krasovitzky från organisationens kampanjteam till Arbetet Global.
– Att överproducera är ofta både billigare och logistiskt enklare så återförsäljare väljer att beställa för mycket. Och ingen håller dem ansvariga när det kommer till att hantera överskottet.
Klädesplagg fulla av kemikalier
Innan klädesplaggen dumpas i öknen har de rest över stora delar av världen. De tillverkas som regel i Asien för konsumentmarknaderna i Europa och USA.
Därifrån skeppas stora volymer vidare till hamnen i chilenska Iquique, en av de frihandelszoner där importskatt inte tas ut, som länge varit ett nav för handel med begagnade eller ratade kläder i Latinamerika.
Men bara en liten del av klädesplaggen köps upp av grossister för vidareförsäljning på kontinenten.
Importörerna får inte deponera osålda textilier på stadens soptippar – många klädesplagg är enligt Sum of Us så fulla av kemikalier att de räknas som miljöfarligt avfall – och dumpar dem i stället i illegalt.
H&M vill inte kommentera
När Sum of Us skickade ett team till Atacamaöknen hittade utredarna snabbt flera av världens mest kända varumärken i de jättelika klädhögarna.
Det vanligast förekommande varumärket var amerikanska Old Navy. Näst vanligast var kläder från svenska H&M.
Det är inte klädbolagen själva som dumpar kläder utan tillstånd. Men Sum of Us menar att den kalkylerade överproduktionen indirekt leder till dumpning och att företagen därför har ett ansvar.
När Arbetet Global frågar H&M vad företaget anser om det resonemanget blir svaret kortfattat:
”Vi har ingen kommentar att ge i det här fallet”, skriver företagets presstjänst i ett mejl.
Fast fashion har ingen plats i en värld som respekterar mänskliga rättigheter och miljön.
Släpper ut mer än flyget
Den globala klädproduktionen fördubblades enligt FN mellan år 2000 och 2014. Modebranschens klimatutsläpp är större än flygets och sjöfartens tillsammans.
Ohållbart, menar Laura Krasovitzky på Sum of Us.
– Fast fashion har ingen plats i en värld som respekterar mänskliga rättigheter och miljön, säger hon.
– Varumärkena måste sluta överproducera och satsa på att återanvända eller återvinna osålda plagg i stället för att dumpa dem.
Modebranschens miljöpåverkan
Innan pandemin producerades 80–100 miljarder klädesplagg varje år. Mellan år 2000 och 2014 fördubblades den globala produktionen. Samtidig har tiden som varje klädesplagg används minskat med 40 procent.
Modebranschen står för 2–8 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Klädindustrin använder också 215 000 miljarder liter vatten varje år och står för knappt 10 procent av de mikroplaster som hamnar i haven.
Källa: UN Fashion Alliance
