Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson föreslår en skattebroms för Sveriges kommuner. Förslaget innebär att den kommun som höjer skatten ska få mindre stöd av staten. På så sätt ska man få kommuner att avstå från skattehöjningar och i stället 
 “skydda hushållens ekonomi” i ansträngda tider.

Ursäkta, men tror Liberalerna att någon kommun höjer skatten för att det är roligt?

Inflation och kostnadsökningar drabbar nämligen inte bara privata hushåll. Därtill ska personal få löneförhöjningar och diverse hyror ökar (inte minst om kommunens lokaler säljs till privata aktörer för att sedan hyras tillbaka för ockerpriser, en privatiseringsmodell Liberalerna försvarar med näbbar och klor).

Hur ska redan fattiga kommuner klara det? Liberalernas förslag innebär att verktygen och möjligheterna att upprätthålla välfärden minskar drastiskt. För den lokalpolitiker som försöker få sin skola, sin barnomsorg och sin äldrevård att gå ihop är L-förslaget en mardröm.

Krav på kommuner större

I valtider blir kraven på kommunerna ännu större. Parti efter parti gör utspel kring att äldrevården ska förbättras, SFI ska bli bättre och att barngrupper i förskolan ska bli mindre – för att ta några exempel.

Då alla dessa åtgärder innebär ytterligare belastning på lokalpolitikers budget vore det rimligt att i samma veva presentera ett tillskott. Budgetarna måste gå ihop. Men dessa statsbidrag tycks på de allra flesta håll utebli.

Persson menar att förslaget kan reta upp sossar som vill höja skatten. En sådan kommentar är väl avvägd i en valrörelse där konfliktlinje högerifrån är just skattesänkningar.

Att partier vänsterut vill höja skatten för nöjets skull är ju en bekväm sägning för den som inte anser sig ha behov av det gemensamma. Blir det inga tillskott från vare sig stat eller skattehöjningar så är nämligen försämringar och nedskärningar de enda alternativ som återstår.

Privata alternativ

Målet verkar alltså inte vara värdig välfärd utan att fler människor söker sig till privata alternativ och att fler desperata kommunpolitiker säljer ut och släpper in marknadskrafter med vinst som huvudsakligt fokus.

Många kommunpolitiker är riktiga trollkarlar. Trots stora krav av både stat och lokalbefolkning lyckas många vända på varenda slant så att det räcker till långt mycket mer än vad den inte sällan skrala kommunkassan initialt var tänkt att täcka.

Den riktiga magin är dock det som behöver ske om Liberaler ska få ihop allt snack om skola och välfärd med att straffa kommuner samtidigt som att de på statlig nivå inte heller är villiga att skjuta till pengar.

Med denna politik blir det inga löneförhöjningar till vård- och omsorgspersonal, inga fler elevassistenter och inte heller några extra satsningar på äldrevården.

Diskutera skattelättnader

Från borgerligt håll går man till val på att inte höja en endaste skatt och vill snarare diskutera skattelättnader.

Liberalerna verkar tro att kommunpolitiker ser skattehöjningar som ett slags nöje. Ingen vill höja skatten men bara vissa verkar fatta att vi måste.