Fler än hälften av Sveriges regioner tappar vårdpersonal: ”Sjunkande skepp”

Var och varannan dag larmas om barnmorskor och sjuksköterskor som inte orkar mer. Som får huvudvärk, sömnproblem, oro och ångest på jobbet.

Som jobbar dubbelpass och har hundratals övertidstimmar bara på ett par månader. Som går ner på deltid för att mäkta med.

Nu syns det även i Sveriges och kommuners (SKR) egen statistik att flera yrkesgrupper blir färre i den regionala vården, som på sjukhus och lasarett. För mellan 2020 och 2021 sker ett negativt trendbrott.

Tittar man fem år tillbaka i tiden har biomedicinska analytiker minskat varje år. Medan till exempel sjuksköterskor, barnmorskor, läkare har blivit fler.

De yrkesgrupperna minskar

Men mellan 2020 och 2021 försvinner flera. Det blir färre barnmorskor, psykoterapeuter och sjuksköterskor. Liksom biomedicinska analytiker även detta år.

I andel står psykoterapeuterna för den största minskningen. Där har 5,5 procent lämnat.

Medan andelen sjuksköterskor i regionerna sjönk med 1,1 procent. I antal handlar det om 618 årsarbetare.

– De lämnar ett sjunkande skepp. De lämnar arbetsgivare som inte ger rätt förutsättningar. De lämnar en dålig arbetsmiljö där de riskerar den egna hälsan. Faran är att siffrorna vi ser kommer att bli ännu sämre, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Förändring i hälso- och sjukvården yrke för yrke 2020-2021

Färre sjuksköterskor

Och minskningen syns i över hälften av regionerna, 13 av 21. Det handlar om både stora och små regioner där sjuksköterskorna blir färre.

En av dem är Skåne. Catarina Eek har jobbat som sjuksköterska i över 25 år. Nästan alla på Helsingborgs lasarett.

Nu är hon på hjärtintensiven och säger att hon och kollegerna är ”livrädda” inför sommaren. Hon säger att jobbet är som ”dag och natt” jämfört med för några år sedan.

– Folk började försvinna redan före pandemin. Det för tungt, det är för stort ansvar. Nu slutar folk överallt. Man går till andra branscher, man pallar inte längre. Arbetsmiljön är den viktigaste frågan, men vi kan aldrig jobba med den för vi saknar personal.

Det finns fysiska platser som sängar och salar på vårdavdelningarna, men inte personal för att vårda patienterna. För i begreppet vårdplats ingår inte bara en säng eller ett rum. Utan även personal.

De rödmarkerade regionerna på kartan är de där sjuksköterskorna minskat.

”Nio patienter i stället för fem”

När till exempel akuten blir överfull kan patienter skickas upp på en vårdavdelning som inte är bemannad för det. Det kan också vara motsatt situation. Att patienter blir kvar på akuten, på grund av att det saknas platser på avdelningarna.

– Så plötsligt har man som sjuksköterska nio patienter i stället för fem, säger Catarina Eek.

Tillsynsmyndigheten IVO genomför under året en tillsyn av regionernas sjukvård. I en första del har man tittat på just vårdplatser och bemanning.

I slutet av mars presenterade myndigheten de första resultaten: I 18 av 21 regioner bedömde IVO att det saknas vårdplatser. Den vanligaste orsaken är att det saknas personal. Alla regioner har svarat att bemanningen brister, särskilt sjuksköterskor.

”Vem vill jobba för en dålig lön?”

Arbetet har varit i kontakt med sjuksköterskor i andra regioner där de blivit färre.

I Örebro berättar sjuksköterskan Alice Thérus, som jobbar på Universitetssjukhuset, om den höga personalomsättningen senaste åren.

– När vi öppnade avdelningen för snart sex år sedan var vi 14. Nu är vi sju. Det är jag och en till som varit med från start. Flera har varit sjukskrivna i omgångar på grund av utmattning. För vem vill jobba dag, kväll, natt och varannan helg för en dålig lön? 

Ida Johansson, som jobbar på Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar att elva sjuksköterskor sagt upp sig på hennes avdelning sedan i höstas. I nuläget är man drygt halva styrkan kvar.

I mitten av juni kom ett föreläggande om vite mot just Akademiska sjukhuset i Uppsala. Blir inte vårdplatserna fler fram till den 15 september väntar vite på 20 miljoner kronor.

Patienter får vänta i sin egen avföring

Bristen på platser där har lett till allvarliga vårdskador och att personalen saknar möjlighet att göra vanliga medicinska kontroller, konstaterar myndigheten. Människor uppges också ha dött i ensamhet.

”Patienterna får inte i acceptabel utsträckning mat, vätska och grundläggande omvårdnad. Enligt uppgift kan patienter få ligga i flera timmar i sin egen avföring och urin. Personalen saknar förutsättningar att följa basala, grundläggande hygienrutiner”, skriver IVO i sitt beslut som Arbetet tagit del av.

Även Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite från IVO på 15 miljoner kronor om man inte ordnar fram fler vårdplatser till sista september. Platser som inte existerar på grund av att det inte finns personal.

Och Sunderby sjukhus utanför Luleå har under våren ställts inför vite på tio miljoner för brist på vårdplatser. Där ser IVO  i skrivande stund över regionens åtgärder.

IVO konstaterar i sin nationella tillsyn att: ”Regionernas redovisningar genomsyras av en uppgivenhet över bristen på personal. Nästan alla regioner uppger att de ser fortsatta bemanningsproblem om fem år.”

”Man gräver en grop”

Lägg där till att vi är inne i den så kallade demografiska utmaningen. De närmaste åren antas andelen personer över 80 år öka med 49 procent. Samtidigt som människor i arbetsför ålder inte ökar med mer än 4 procent.

– Man har inte förberett sig för demografin vi ser hända. När vi går ur pandemin där våra medlemmar slitit jobbar man mer övertid än någonsin. Att sälja ut semester gör att sjuksköterskorna inte orkar i höst. Man gräver en grop som man till slut inte tar sig ur, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Jeanette Hedberg är förhandlingschef på SKR. Att det råder brist på personal i regionerna är den största utmaning vi har, säger hon.

Däremot anser hon att det inte går att dra slutsatser av en minskning under ett år i statistiken.

– Men vi har en kompetensutmaning. Det var svårt att bemanna vissa verksamheter redan före pandemin. Den satte ytterligare tryck och det är ett tufft läge för personalen.

Åtgärder för rätt bemanning

Hon hänvisar till den partsgemensamma kompetenskommissionen som tillsattes i samband med att senaste kollektivavtalet slöts mellan SKR, Sobona och Vårdförbundet tidigare i år.

Där ska parterna försöka hitta åtgärder för att just kunna bemanna rätt, vilket man anser är en förutsättning för en bra arbetsmiljö. Delmål i kommissionen ska vara klara 2024.

– Att bara nyrekrytera hjälper inte, eftersom det inte finns tillräckligt många. Det krävs ett helhetsgrepp för att behålla medarbetare där man tittar på flera åtgärder. Vi måste undvika kortsiktiga lösningar.

Är extra betalt för att flytta en semestervecka en sådan?
– Jag avstår att svara på det. Men vi vill ha en långsiktig lösning som innebär att alla medarbetare får semester och patienter den vård de behöver. En åtgärd är att få fler att jobba heltid. En timme till i veckan från en enskild skulle göra mycket för kollektivet. Vi behöver också jobba med arbetsmiljö, omställningsinsatser och kompetensutveckling för att kalkylen ska gå ihop.

Hon nämner också arbetet som redan påbörjats i vissa regioner. Att en yrkesgrupp kan avlasta en annan. 

Undersköterskor blir fler

För slår man ihop alla yrken i statistiken ökar den totala vårdpersonalen mellan 2020 och 2021 med 0,8 procent. Bland annat blir undersköterskorna fler. I flera regioner har just undersköterskor anställts för att avlasta sjuksköterskorna.

– De är helt oumbärliga men det innebär inte att du kan ersätta en undersköterska med en sjuksköterska. Då går vi tillbaka till att sjuksköterskor delar läkemedel utan att ha tid att observera patienten, säger sjuksköterskan Catarina Eek i Helsingborg.

Vad har fått dig att stanna?
– Jag älskar mitt jobb. Jag älskar att få patienterna delaktiga. Jag tycker om mysteriet att hitta felet. Därför är jag är dum nog att stanna. Men de yngre är inte så korkade.
Själv har hon i dag, efter över 25 år i yrket, en lön på ungefär 35 000 kronor. Då är cirka 4 000 kronor olika tillägg som försvinner om hon inte längre utför vissa arbetsuppgifter eller går till en mindre tung avdelning.

De senaste två åren har hon fått 300, respektive 400 kronor i årlig löneökning.

– Jag har en löneökning som säger ”du måste sluta, för du gör ett skitdåligt jobb”. Jag hade nog förväntat mig ett bättre liv. Jag hade trott att jag skulle kunna åka på andra semestrar än vad jag har kunnat. Så är det, säger Catarina Eek.