Dyrare mat och bensin är just nu ett hett samtalsämne. Inflationen har stigit till 7,2 procent, enligt SCB-siffror som presenterades igår.

För att få ner inflationen planerar Riksbanken betydande räntehöjningar.

Men medan andra bedömare hejar på varnar LO för att åtstramningen kan bli för stor, och leda till lågkonjunktur.

I den konjunkturbedömning som presenteras i dag betonar LO-ekonomerna att inflationen till stor del beror på höjda energipriser. De sprider sig efter hand till transporter, mat och andra saker som kräver drivmedel och el när de framställs.

Till det kommer att spannmål blivit dyrare på grund av Rysslands krig i Ukraina.

– De här prisökningarna går inte att påverka särskilt mycket med räntehöjningar i Sverige. Höga räntor är därför ett högt pris att betala för en väldigt liten effekt på inflationen, säger LO:s chefsekonom Laura Hartman.

Signal till facken?

Hur höjd ränta är tänkt att få ner priserna är oklart, enligt LO-ekonomerna. Ska det ske genom att folk minskar sina köp av andra varor än energi? Eller är det en signal till facken att hålla nere lönekraven i avtalsrörelsen nästa år?

– Riksbanken måste förklara hur den tänker, säger Laura Hartman.

I diskussionen om svensk ekonomi säger många, inte minst på arbetsgivarsidan, att arbetsmarknaden just nu är stark, att företagen har svårt att hitta personal, och att det inte finns någon anledning för regeringen att stimulera ekonomin i stort.

LO-ekonomerna invänder mot det synsättet. Vissa yrkesgrupper är svåra att rekrytera, men arbetslösheten är fortfarande hög (i LO-prognosen biter den sig fast kring 7,8 procent både i år och under 2023).

– En tredjedel av de drygt 340 000 arbetslösa som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har minst gymnasieutbildning och har varit utan jobb i mindre än ett år. Det finns alltså en reserv av arbetskraft som kan ta jobb snabbt, säger Håkan Hellstrand.

Reallöner kan sjunka kraftigt

Att arbetsmarknaden knappast är överhettad speglas också i måttliga löneökningar. Sedan många år har lönerna ökat med omkring 2,5 procent per år, och LO ser inga tecken på att löneökningarna ska ta fart.

I kombination med hög inflation gör det att reallönerna (lönernas köpkraft) i år kan sjunka kraftigare än vi upplevt på över 30 år, varnar LO-ekonomerna.

LO-ekonomerna vill se mer stöd och utbildning för dem som varit arbetslösa länge, mer yrkesutbildning och större investeringar för att företagen och deras anställda ska kunna ställa om i klimatvänlig riktning.

Till det kommer att vård, skola och omsorg behöver stärkas med 70 miljarder till år 2026 för att möta befolkningsutvecklingen och hålla kvaliteten uppe.