Sedan ett läckt dokument visade att USA:s högsta domstol funderar på att riva upp den femtio år gamla rätten till abort har vi fått höra mycket om religiösa föreställningar och kvinnliga modersplikter från både amerikanska och svenska abortmotståndare.

Men bakom abortmotståndet ligger också hård klasspolitik. Abortmotståndet går nämligen hand i hand med en rejält konservativ syn på ekonomisk jämställdhet och arbetares rättigheter. Det visar en grundlig forskningsgenomgång från det amerikanska forskningsinstitutet Economic Policy Institute.

I en stor metastudie, alltså en studie som sammanfattar forskningsläget, framgår att abortlagstiftningen i USA påverkar både individens ekonomi och samhällsekonomin i mycket hög utsträckning.

Fri abort sänker dödligheten

En klar följd är att kvinnor som vägras abort ofta hoppar av sin utbildning eller på annat sätt ändrar sina livsval vilket ger dem en sämre löneutveckling.

Men flera studier visar också att denna eftersläpning i löneutvecklingen varar livet ut.

Kvinnor som velat göra abort men som nekats har flera decennier senare fortfarande lägre löner än en jämförelsegrupp med kvinnor som fått göra abort och därmed kunnat skjuta upp barnafödandet till en mer passande tid.

Här går också de ekonomiska följderna hand i hand med de sociala. Fri abort har sänkt dödligheten hos kvinnor i USA, visar flera studier, främst hos lågavlönade kvinnor.

Den lägre dödligheten och den ökade genomsnittliga utbildningen har tillsammans givit ett stort tillskott till den amerikanska tillväxten.

En ekonomisk följd av abortlagstiftningen var också att andelen barn som levde i fattigdom sjönk när rätten till abort infördes i USA 1970-talet.

Ytterligare en annan studie som följde utvecklingen hos barn från denna tid visade att de i vuxen ålder hade bättre utbildning och mer välbetalda jobb än kullarna just innan abort blev lagligt.

I antiabortstater tjänar arbetare uselt

Bakom de storvulna orden om etiskt, moraliskt eller religiöst rätt och fel runt abortfrågan ligger alltså även en åsikt om vilken typ av samhälle abortmotståndarna vill skapa, ett samhälle utan välfärd och rättvisa och ett samhälle med stora ekonomiska klasskillnader.

Och faktum är att denna syn på klasskillnader framträder mycket tydligt hos de av USA:s 50 stater som är för respektive emot fri abort.

I dag har 26 stater sagt att de ska inskränka aborträtten om de får klartecken från Högsta domstolen.

I dessa 26 stater är den genomsnittliga minimilönen 8 dollar och 39 cent. I övriga stater ligger genomsnittet på 11 dollar och 48 cent.

Av de 26 stater som vill inskränka aborträtten har alla utom två dessutom antagit den starkt antifackliga lagen ”Right to work” som förhindrar fackliga kollektivavtal och försvårar facklig organisering.

Bland de 26 antiabortstaterna återfinns också 10 av de endast 12 stater i USA som ännu inte infört det utökade sjukvårdsskydd för låginkomsttagare som infördes under president Barack Obama.

Reproduktiv rättvisa är ekonomisk rättvisa

De 26 staterna har dessutom betydligt större inkomstskillnader och nästan dubbelt så hög andel av sin befolkning i fängelse än de stater som är för fri abort.

Det är alltså viktigt att se att synen på abort inte alls är en isolerad tvistefråga runt religion, etik och personliga livsval. Det är en grundläggande skiljefråga i synen på arbetares och alla kvinnors rättigheter och ekonomisk rättvisa.

Sammanställningen från Economic Policy Institute visar mycket tydligt att reproduktiv rättvisa är grunden till ekonomisk rättvisa.

Fri abort skapar förutsättningar för både jämlikhet och jämställdhet.