Tempot är högt på universitetssjukhusets kvinnoklinik i Helsingfors. 

– Regeringen hävdar att läget i vården är bra, men de ser inte vad vi ser. Ofta hinner vi inte ens äta eller ta kafferast. Det är en ständig press, säger sjuksköterskan Salka Rautava.

Det råder brist på vårdpersonal i hela Finland. Arbetsbelastningen är tuff och lönenivåerna har halkat efter Norge och Finland. Enligt vårdfacken Tehy och Super funderar två tredjedelar av sjuksköterskorna och undersköterskorna på att helt byta bransch. 

Hotar med massuppsägningar

För att behålla befintlig personal och locka unga till yrket krävs bättre villkor, anser facken. Den 1 april gick 25 000 vårdanställda ut i strejk. Den 20 april skulle strejken utökas, men det satte regeringen stopp för. 

I rekordfart förbereddes det som Finlands socialdemokratiske omsorgsminister Aki Lindén kallar ”patientsäkerhetslagen”, som skulle ha tvingat vårdpersonalen att arbeta. Facken har gett den öknamnet ”tvångsarbetslagen” och planerar nu drastiska stridsåtgärder.

– Minister Lindén har på ett grovt sätt blandat sig i en laglig strejk och har tagit arbetsgivarens parti vid förhandlingsbordet, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen i ett pressmeddelande.

– Förbunden ska nu ta till grövre åtgärder, det vill säga massuppsägningar, säger Millariikka Rytkönen.

I Sverige hävdar arbetsgivarna att massuppsägningar utgör en olovlig stridsåtgärd. Men i Finland har taktiken använts förr.

2007 lämnade tusentals vårdanställda in avskedsansökningar. Facken menar att påtryckningen tvingade fram ett bättre avtal.  

Stöttas av patienterna

Salka Rautava är redo att göra verklighet av hotet. Men tanken på att säga upp sig väcker blandade känslor. 

– Det är bra sätt att få dem att lyssna. Vården kommer inte att fungera när vi lämnar och då kommer de inte ha något annat val än att be oss komma tillbaka. Du kan inte bara ta människor från gatan och be dem utföra kirurgi eller ge cancervård. Samtidigt känns det här orättvist mot patienterna och de äldre, säger hon.

Men patienterna har, åtminstone på kvinnokliniken i Helsingfors, redan valt sida. 

– Patienterna stöttar oss. De säger att vi tar hand om dem och att det är våra villkor det handlar om, säger Salka Rautava.

– Och de säger att regeringen suger. 

Strejkvåg i Finland

Den 3–9 maj strejkade 81 000 kommunanställda, däribland lärare, barnskötare och bibliotekarier.. 

Under april strejkade också 25 000 sjuksköterskor och undersköterskor. När strejken skulle utökas svarade regeringen med att snabbt förbereda en patientsäkerhetslag som skulle ha tvingat de strejkande att arbeta. När vårdfacken ställde in strejken lades lagen på is, däremot har blockad lagts mot allt övertidsarbete.  

Den 10 maj lämnade finska Förlikningsnämnden, motsvarande svenska Medlingsinstitutet, ett avtalsbud som omfattade 425 000 offentliganställda. 

Förslaget var ett treårigt avtal med årliga löneökningar runt 2 procent, samt en höjning av lägstalönerna med minst 46 euro per månad. De kommunanställda sade ja medan vårdfacken Tehy och Super sade nej. 

Tehy och Super kräver ett ”räddningsprogram” för vården, där vårdpersonalens löner i fem års tid årligen höjs med 3,6 procent utöver de vanliga lönehöjningarna i kollektivavtalet. 

För att driva igenom sin vilja hotar nu facken med organiserade massuppsägningar. ”Vi ingår inte ett dåligt avtal. Vi har inte bråttom. Det viktigaste är att vårdarbristen får en lösning,” säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen. 

Källor: Tehy, Super, Svenska YLE