Svårt att leva på sin lön. En framtid som fattigpensionär. Den som jobbar deltid riskerar en tuff ekonomi både nu och på ålderns höst.

Men många väljer själva att gå ner i arbetstid, trots att de har en anställning på heltid, visar nya siffror från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

72 procent inom den kommunala äldreomsorgen var 2021 anställda på heltid. Samtidigt jobbade bara 59 procent heltid i praktiken.

Att fler ska jobba heltid inom välfärden har varit både arbetsgivarna SKR:s och facket Kommunals gemensamma mål sedan 2016 då avtalet om heltid som norm, även kallat Heltidsresan, undertecknades.

Och arbetet har gett effekt. Heltidsanställningarna har ökat stadigt de senaste åren. Samtidigt ökar de som faktiskt jobbar heltid, men inte lika mycket. Det man kan kalla för heltidsglappet ökar också stadigt, visar statistiken. Och skillnaden är stor mellan kommunerna.

I Falköping är nästan alla anställda på heltid. Men färre än hälften jobbar faktiskt heltid. Här är heltidsglappet störst i landet: 45 procentenheter.

Skillnad Heltidsanställda och heltidsarbetande

Arbetsmiljön påverkar heltid

Enligt Emelie Nilriksson från Kommunal i Falköping är arbetsmiljön en orsak. Många tycker helt enkelt att det är för slitigt att jobba 100 procent. 

En annan orsak är de så kallade resurspassen. När kommunen skulle öka andelen heltider fick de som tidigare hade en deltidsanställning jobba resterande pass på andra arbetsplatser i kommunen.

Det innebär också att man får veta om man ska jobba dag eller kväll så sent som två veckor före passet.

– Det är en av anledningarna till att en del inte vill jobba heltid. Man vill vara på den egna arbetsplatsen, säger hon.

Vad krävs för orka jobba heltid?

I Smedjebacken i Dalarna är siffrorna helt motsatta. Här är bara heltidsglappet 5 procentenheter. Nästa alla har heltidstjänster, och nästan alla jobbar också heltid. 

– Vi har haft ganska mycket sjukskrivningar och det är jätteviktigt att man orkar jobba heltid. Därför håller vi på och prövar oss fram med scheman för att se vilka alternativ som är bäst. Och så har vi tagit bort delade turer, säger Monica Forsgren (S) som är omsorgsnämndens ordförande i kommunen.

Men vad är det då som krävs för att en anställd inom äldreomsorgen faktiskt ska orka jobba heltid? Enligt äldreomsorgsforskaren Marta Szebehely handlar det givetvis om att arbetsmiljön ska fungera. Men också om arbetstider och schemaläggning.

– Man ska kunna få ihop sitt liv med både jobbet, sociala åtaganden och familjelivet så att man har arbetstider som är bättre riggade än vad det är i dag.

Schema funkar bättre i Danmark

I Sverige jobbar man ofta varannan helg eller två helger av fem och ofta både dag och kväll. Marta Szebehely lyfter Danmark som ett exempel där schemaläggningen fungerar bättre. 

Där har man i stället personal som bara jobbar helg, eller i alla fall inga kvällspass på vardagar utöver helgen. 

– När det gäller arbetstiderna och schemaläggningen tycker jag att vi har gått åt fel håll i Sverige.

Hon lyfter också heltidsnormen, alltså hur lång tid en heltid faktiskt är. I Sverige är heltidsnormen lång jämfört med Danmark och Norge där man i praktiken bara jobbar sju timmar om dagen.

Är det något facken borde fundera mer på?
– Om det är facken som ska göra det eller om man ska ha en nationell arbetstidsförkortning, det kan diskuteras. Men vi ska vara medvetna om att vi har en väldigt lång heltidsdag.