I höst införs ett nytt studiebidrag för dig som arbetar och vill lära dig mer inom ditt yrke. Eller kanske vantrivs i ditt jobb och vill byta bana.

Bidraget blir generösare än de olika studiestöd som har funnits hittills. En undersköterska med en lön på 26 700 kronor i månaden kan få 21 300 kronor i bidrag om hon tar ledigt och pluggar på heltid. Det är sex gånger så mycket som bidraget i det ”vanliga”, ordinarie studiemedelssystemet.

Just 21 300 kronor är det högsta studiebidrag du kan få från det nya systemet, om du jobbar på en arbetsplats där huvudavtalet mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv inte gäller.

Om du däremot omfattas av det nya huvudavtalet kan du få mer pengar – förutsatt att du har hög lön.

Extra för högavlönade yrken

En civilingenjör med 50 000 kronor i månadslön kan tack vare huvudavtalet få 32 500 kronor i bidrag per månad för att vidareutbilda sig. (Det är 11 200 kronor mer per månad än han skulle få utan huvudavtalet.)

En pilot med 70 000 kronor i månadslön kan få 45 500 kronor i månaden för att studera (huvudavtalet ger alltså 24 200 kronor extra per månad).

I kronor räknat får med andra ord högavlönade betydligt mer pengar än lågavlönade får när de pluggar.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare vid IF Metall, ser inget problem med det.

– De pengar staten skjuter till i det nya systemet går bara till studiestöd för att ersätta inkomstförlust upp till 26 625 kronor i månaden, påpekar Veli-Pekka Säikkälä.

”Finns LO-medlemmar som tjänar över 40 000”

Alla pengar som högavlönade tjänstemän får därutöver kommer från tjänstemännens egen trygghetsorganisation TRR, dit arbetsgivarna får betala högre avgifter i och med huvudavtalet.

Det betyder att tjänstemännen bekostar sina generösa studiebidrag själva.

På motsvarande sätt får arbetare med goda löner extrapengar från LO-medlemmarnas trygghetsorganisation, Trygghetsstiftelsen TSL.

– Det finns LO-medlemmar som tjänar över 40 000 kronor i månaden. Det är bra att de får råd att ta ledigt och studera, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Högavlönade studerar mer

Risken finns ändå att reformen kommer att gynna högavlönade tjänstemän och akademiker mer än arbetare.

Grupper med hög utbildning och höga inkomster är nämligen mer benägna att ta ledigt och studera, visar tidigare undersökningar.

Regeringens utredning om reformen drog därför slutsatsen att ”omställningsstudiestödet bör komma att nyttjas framför allt av en redan jämförelsevis resursstark grupp”.

– Vi måste se till att också våra medlemmar tar för sig av stöden, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– LO och LO-förbunden har en viktig uppgift i att informera och sälja in den här möjligheten hos medlemmarna. Många arbetare är vana vid att lära i jobbet, medan tanken att ta ledigt för studier inte ligger så nära, säger Tomas Carlén, ekonom vid LO.

”Hoppas på skräddarsydda utbildningar”

Omställningsstudiestöd kan ges för upp till ett års studier på heltid. Förutom reguljära utbildningar, alltså inom komvux, yrkeshögskola och universitet, kan stödet ges för utbildningar som omställningsorganisationerna köper in.

– Jag hoppas att utbudet av utbildningar som passar LO:s medlemmar kommer att växa nu. Att det uppstår en marknad med skräddarsydda utbildningar, säger Veli-Pekka Säikkälä, som fortsätter:

– Vi för en diskussion med utbildningsdepartementet om det här. Det vore till exempel ypperligt med ett snabbspår för yrkesarbetare som vill utbilda sig till yrkeslärare.

Så mycket kan du få för studier på heltid hösten 2022

Utöver bidrag kan du ta ett frivilligt lån. Lånets storlek beror på din inkomst. Exempel: Vid en lön på 25 000 kronor i månaden får du låna högst 3 150 kronor per månad, vid 30 000 får du låna 5 481 kronor per månad.