Inflationen fortsätter uppåt. Högre priser på livsmedel och restaurangpriser gör att inflationen nu är på sin högsta nivå sedan 1990-talskrisen. Att pengarna för första gången på tre decennier tappar i värde snabbare än vad lönerna ökar betyder att vi får allt mindre i plånboken.

Nåja, inte alla.

I går kunde affärstidningen Dagens industri under rubriken LÖNELYFTET trumpeta ut att chefer på investmentbankerna Carnegie och ABG Sundal Collier i fjol fick sina fasta löner höjda med närmare 70 procent.

2021 var ett riktigt dunderår för investmentbanker och vinsterna gick taket. Då märks det också för toppcheferna, minst sagt. För de högsta ledningarna på Carnegie och ABG Sundal Collier ökade bonusarna med sammanlagt 104 miljoner kronor. Inga reallönesäkningar där inte.

Vd tjänar 87 gånger mer än en anställd

Under pandemin manade näringslivet löntagarna till återhållsamhet. Löneökningarna fick inte bli för stora och Svenskt Näringsliv var inte nöjda med var ”märket” hamnade i november 2020. Märket är avtalen om löneökningarna inom industrin som varit vägledande för hela avtalsrörelsen.

Överenskommelsen från november 2020 innebar ett lönelyft på totalt 5,4 procent under 29 månader fram till 31 mars 2023, vilket motsvarar 2,2 procent per år. För mycket pengar, tyckte direktörerna då. Nu äts löneökningarna upp helt av inflationen.

2020 krävde och fick näringslivet statliga stödpaket i 200-miljarderkronorsklassen. Staten – det vill säga vi som bor i det här landet och betalar skatt – har tagit över företagens sjuklönekostnader, betalat för korttidsarbete och delat ut omsättningsstöd.

Men för svensk ekonomi blev inte pandemin den slakt som många befarade. Industrin och ekonomin vände uppåt och 2021 blev som sagt ett helt lysande år för Stockholmsbörsens största företag. Och för direktörerna, förstås. AB Volvos vd Martin Lundstedt kunde till exempel jubla över 21 miljoner i rörlig ersättning. Samtidigt tog Volvo emot miljardbelopp i statligt stöd. Enligt Aftonbladets uträkningar tjänar Volvos vd 87 gånger mer än en vanlig anställd i bolaget.

Högre lön för de egna

Och nu är det dags för löntagarna att vara återhållsamma igen. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har i en intervju med Arbetet uppmanat fackförbunden att inte kräva höga löneökningar för att kompensera för de hål i plånboken som inflationen gräver i plånboken.

Det är inte lite fräckt. Löntagarna har genom sina fackliga organisationer visat prov på både tålamod och ansvar under hela pandemin och tiden därefter. Man har erbjudit pålitlig fredsplikt, långa avtal och mycket måttliga krav på löneökningar. Vad mer kan en direktör önska?

Högre lön för de egna, tydligen.

Det är möjligt att inflationen är tillbaka på 2 procent redan nästa år och att både bränslepriserna och energipriserna stabiliseras till hösten. Det är möjligt att reallönesänkningarna inte blir så dramatiska och att modellen med en löneutveckling där inflationsmålet och produktivitetsökningarna är ankare står pall.

Men det är inte helt säkert att vanligt folk i längden kommer acceptera en ordning där de uppmanas sänka sin levnadsstandard när samhällets rikaste bara ska ha och ha och ha.

Något måste faktiskt göras åt direktörernas systemhotande rofferi.