Arbete är ingen schlager – var finns bussförarna i Eurovision?
Kärlek och hjärtesorg i alla ära, men livet är mer än så. En stor del av vår vakna tid jobbar vi till exempel. Så här i Eurovisiontider har Arbetet grävt i schlagerfestivalens historia efter musikaliska skildringar av arbete och yrkesliv. Ett hårt jobb med liten lön.
Hallå hela pressen
”Hallå hela pressen, radion och teven” sjunger gruppen Chattanooga i melodifestivalen 1982. Men den som väntar sig inblick i journalisters jobb blir besviken. Det sångerskorna vill nå den samlade svenska pressen med, är en efterlysning av en snubbe de kärade ner sig i kvällen innan. Och de kommer inte ens ihåg hur han såg ut: ”Allt jag kommer ihåg var det enda jag såg: Han hade ögon som en ocean som för skeppen i hamn och jag föll i hans famn.” Tack för det nyhetstipset, hälsar Sveriges samlade journalister.
Växeln hallå!
Äntligen får hårt prövade växeltelefonister ett ansikte, kan man tro. Och ja faktiskt, telefonisten får stå ut med en del i Janne Lucas schlager från 1980. Inte mindre än ÅTTA gånger vrålar den kärlekskranka hotellgästen HALLÅ, innan hon ens hinner svara. När hon så med pipig stämma ber mannen återkomma för att gästen inte svarar, lider man med henne. Snacka om tålamod! Och gästen ringer igen. Och skriker HALLÅ åtta gånger till i nästa refräng, och i refrängen efter: ”Växeln, hallå, hallå, hallå, koppla mig till 22.” Ridå.
Hej clown!
Tänker du att clowner skojar och har kul på jobbet? Tänk om! Faktum är flera schlagrar handlar om tokdeppiga typer med blek hy, röda näsor och för stora skor. Jan Malmsjö sjöng i den svenska uttagningen 1969 om clownen på Österlen som började gråta när barnen ropade ”Hej clown!” och lämnar sitt jobb. Även i Greklands Eurovisionbidrag 1988 sjöng Afroditi Frida, om en sorgsen figur som gråter när scenljuset släcks. Dags för psykosocial skyddsrond på cirkusarna?
Nygammal vals
”Kors i karamellen”, ”tjong i medaljongen” och ”klang i kantarellen” är några färgstarka uttryck i låten om en ”stenhipp” svinaherde som spelar så schysst på en kastrull att prinsessan han möter byter liv med honom. Svinaherden hivas dock ut från slottet och allt slutar i moll: ”Döden i grytan, byta bort sin kastrull!” Så går det när man blir arbetslös och har sålt sina verktyg! Men det svänger i alla fall om låten som Lill Lindfors och Svante Thuresson vann den svenska uttagningen med 1966. ”Digga, digga pop” som de själva sjunger.
Busy doin’ nothin’
”I am busy, busy, busy doin’ nothin’ at all” (jag är upptagen med att göra ingenting alls) sjunger Ace Wilder i megahiten från 2014. Redan i första textraden klargör hon att hon inte är gjord för att jobba övertid, eller ens från klockan nio till fem. Tja, så är det nog en del som känt ibland, men de flesta av oss har ju inget val. ”Don’t wanna work, work, work I wanna make money while I sleep” fortsätter låten. Tyvärr ger den inget svar på vilket yrke man bör välja för att nå dit. Yrken med sovande jour är få, jourtiden brukar ge dålig ersättning och de kräver i princip alltid vaket jobb också. Ace Wilder får fortsätta leta.
Slutsats
Om det är svårt att hitta schlagertexter om arbete, är det lättare att hitta artister i arbetskläder i Melodifestivalen och Eurovision genom åren. Flygpersonal, vårdanställda och bönder har setts i flera nummer, men brandmännen i Brandsta citysläckers som var med 2002 och 2003 förtjänar ändå ett hederspris i kategorin. De var nämligen brandmän på riktigt. I alla fall de flesta av dem.
Och kanske ger titeln på deras braksuccé också svaret på varför yrkesskildringarna är så få i schlagersammanhang. ”Kom och ta mig långt härifrån” sjöng brandmännen. Kanske är det precis vad vi behöver – att få fly vardagens slit till schlagerns glitter och glamour. Så låt oss alla Fångas av en stormvind och Dansa i neon I tusen och en natt, för I morgon är en annan dag!