A-kassan borde sänkas, men inte till de nivåer som rådde innan pandemin och den tillfälliga höjningen för två år sedan.

Det anser Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Jag vill inte ge mig in på några exakta kronor. Men om vi ser på ersättningstaket så bör det vara någonstans mitt emellan det nuvarande, under pandemin, och där man låg tidigare. 

Koppla a-kassan till konjunkturen

Den högsta dagersättningen höjdes från 910 till 1200 kronor i april 2020, då pandemins effekter på arbetsmarknaden gjorde att många blev av med jobbet. En höjning som gäller året ut.

Det var helt rätt, enligt Lars Calmfors, som vill se en generell koppling mellan konjunkturläget och ersättningsnivåerna.

– Det finns väldigt starka argument för att när det är riktigt dåliga tider, då ska man ha högre nivå än i bättre tider.

Anledningen är att de som förlorat jobbet då kan spendera mer och inte behöver ”försiktighetsspara”.

”Helt galet”

Men det viktigaste är att koppla ersättningstaket till löneutvecklingen, anser han. I dag bestäms taket i ett fast kronbelopp som kan ligga kvar i många år, utan hänsyn till pris- och löneökningar.

De senaste justeringarna gjordes 2002 och 2015 

– Det är helt galet att vi ska ha långa perioder då ersättningsgraden sjunker för väldigt många. Och så gör man plötsligt ett hopp. Det är också en slags orättvisa över tid för de som blir arbetslösa vid en viss tidpunkt och de som blir arbetslösa vid en annan tidpunkt, sa Lars Calmfors när han deltog vid ett LO-seminarium om a-kassan under torsdagen.