”Fri insyn måste också gälla friskolor”
Vi måste ha samma krav på på transparens för alla verksamheter som drivs med offentliga medel, skriver ledningen för Lärarnas Riksförbunds studerande.
Emelie Fransson och Frida Sjöstedt.
Enligt Sveriges offentlighetsprincip ska allmänheten ha fri insyn i hur kommunala skolor använder skattepengarna i sina verksamheter, men detta gäller inte friskolorna.
Att offentlighetsprincipen inte gäller privata företag eller organisationer, trots att de är finansierade med skattemedel, menar vi är en av de största skandalerna inom den svenska skolvärlden. Den fria insynen måste omedelbart gälla samtliga skolverksamheter.
Nyligen släpptes utredningen ”Marknadsskolan”, beställd av Lärarnas Riksförbund. I utredningen slår författarna Anne-Marie Pålsson och Per Samuelsson fast att det 2020 fördelades närmare 53 miljarder kronor till skolor med enskilda, privata, huvudmän.
53 miljarder i skattefinansierade medel som den svenska befolkningen inte kan granska hur de har spenderats.
Ökad vinst framför kvalitet
Avsaknaden av transparens kring hur resurserna inom den privata skolan fördelas, skapar också möjligheter att öka vinsten för de privata aktörerna.
Ett sätt att skapa vinst är att dra ner på kostsamma, men väsentliga och lagstadgade resurser såsom elevhälsoteam, specialpedagoger och digitala verktyg. Klasserna blir större, lärarna färre och viktiga verktyg för att stötta elever med särskilda behov försvinner till förmån för möjlighet till vinstuttag.
Friskolornas insynsskyddade verksamhet skapar flera problem. Det går inte att se hur många behöriga lärare som undervisar på en skola eller vilka betyg som skolans elever har. Det går inte ens att säkerställa att de betyg som sätts faktiskt är korrekta eller om de är så kallade “glädjebetyg” för att höja skolans rykte.
Vi får inte glömma att betyg är en avgörande faktor i skolors attraktionskraft. Det finns ett egenintresse för friskolor att sätta höga betyg på sina elever då betygen går att använda som ett konkurrensmedel.
Vad får vi för pengarna?
I verkligheten har elever från friskolor sällan en högre kunskapsnivå än elever från kommunala skolor. Snarare tvärtom. Enligt en undersökning från Skolverket klarar sig elever från kommunala gymnasium generellt sett bättre första året på högskolor än elever från friskolor.
För att öka transparensen i skolvärlden bör samtliga skolor, oavsett huvudman, omfattas av offentlighetsprincipen. Denna transparens ger oss information om vad skattefinansieringen går till.
Och även om det extra administrativa arbetet för transparensen skulle leda till en ökad kostnad, varför ser man inte insyn som en investering till ett kvalitativt kunskapssamhälle? Friskolorna ser det istället som en onödig utgift.
Resursfördelningen kan vara av intresse för elever, föräldrar och lärare men förstås också för politiker och myndigheter. I slutändan är det kvaliteten på utbildningen som är det viktiga och då måste man kunna granska att den faktiskt upprätthålls.
Friskolereformen urholkas
Genom att fortsätta ge friskolor frisedel från offentlighetsprincipen, urholkas friskolereformen. Avsaknaden av insyn skapar ett incitament för friskolor att söka efter möjligheter till att ständigt effektivisera verksamheten till förmån för möjlighet till vinstuttag, men nu får det vara slut med det.
Det är på tiden att friskolor hamnar under offentlighetsprincipen så att Sveriges befolkning faktiskt får se vad som försvinner till förmån för vinstuttag.
