De skyddar Ukrainas kulturskatter från Rysslands bomber

– Jag jobbade länge med restaureringen av fresken och skulpturerna i Bernhardinkyrkan, berättar Stepan Vej under en kort paus i arbetet med att skydda Lvivs kulturskatter. 

Sneglandes i solljuset ser han upp mot kollegorna på ställningen, som håller på att fästa träplattor framför det 400 år gamla Boimkapellens fasad.

Den intrikata relief som pryder kapellens yttervägg, som bland annat föreställer passionshistorien, har numera helt försvunnit bakom träplattor.

Säkraste storstaden i Ukraina

På de pittoreska kullerstensgränderna i Lvivs gamla stad är det trångt. Flyktingar som kommit hit från de krigsdrabbade landsdelarna längre österut, små grupper med beväpnade soldater, utländska journalister och lokalbor som försöker att sköta sina vardagssysslor så gott de kan.

Runt Marknadstorget samsas bostadshus från renässansen med kyrkor i gotisk och barock stil. Staden ligger västerut i landet och har hittills skonats från de värsta krigsfasorna. Men medan Lviv de senaste veckorna temporärt har förvandlats till en slags andra huvudstad har dess historiska skatter blivit allt mindre synliga.

Kriget kryper närmare och senast i lördags träffades en bränsledepå i utkanten av Lviv av ryska robotar. Samma dag besköts en militär fabrik i ytterligare en robotattack.

Flera andra strategiska mål strax utanför staden har beskjutits. Flyglarmet går nästan varje dag.

Frivilliga skyddar Ukrainas kulturarv

Sedan invasionens början har restauratörer, byggarbetare och frivilliga entusiaster därför jobbat med att täcka över stadens historiska skönhet med skyddsbeklädnad. Åtgärderna utförs i kommunala myndigheters och minnesskyddsföreningars regi.

Många av deltagarna i arbetet har mobiliserats via sociala medier. En av dessa är Stepan Vej. 

Lvivbon är ursprungligen konstnär. För ett antal år sedan jobbade han i Sverige, berättar han med ett leende, men då som bärplockare i Norrlands skogar. De senaste tio åren har han arbetat inom lokala restaureringsprojekt.

Arbetet präglas av den lätt anarkistiska mobiliseringsanda som syns i alla Ukrainas samhällssfärer just nu. Varifrån kommer ställningen, träplattorna och det brandsäkra material som stadens kapell, kyrkor och skulpturer nu täcks över med?

– Det sponsras väl av kyrkorna, har jag för mig, menar Stepan Vej.

– Nää, det är kommunen som står för det, invänder en av hans kollegor.

En tredje berättar att han hade hört att även Polen skulle stötta deras arbete materiellt.    

Fruktar ryska angrepp

Vanligtvis är Stepan Vejs vardag lugnare.

– Jag arbetar just nu på Polytekniska institutet. Där finns en fantastiskt vacker aula, över 150 år gammal, med målade marmorväggar, vars ursprungliga tillstånd vi nu jobbar med att återskapa.

Arbetet kräver noggrannhet och fingertoppskänsla.

– Först görs analyser och ljudprov. Med hjälp av experter som kan det här med kemin, undersöker vi vilka material som krävs, avlägsnar de yttre skikten tills originalskiktet kommit fram, och reparerar de skadade områden, säger Stepan Vej.

Processen kan ta flera år. I och med kriget riskerar dessa kulturskatter nu att förintas inom loppet av några sekunder. 

Den ryska militärens skoningslösa angrepp på bland annat Charkiv och Mariupol har redan skadat och förstört ett flertal kulturmärken i dessa städer.

– Först restaurerar vi. Och nu är vi tvungna att skydda vårt verk, så inte allt går förlorat ändå, säger Stepan Vej.

– Annars kan allt vårt arbete ha varit förgäves.