Vi har en politisk ordning där höjda drivmedelspriser leder till att regering och opposition springer benen av sig för att lindra utgiftschockerna.

Men de system vi faktiskt har för att värna människors trygghet har bara fått förfalla. Samtidigt som ersättningsnivåerna i socialförsäkringen sjunker så har politiker i årtionden babblat om att stupstockar i sjukförsäkringen och riktigt låga ersättningar från a-kassan ska göra att folk tar sig i kragen. När människor blir sjuka eller arbetslösa är det inte så noga med hur vardagen påverkas.

Samma tanke finns med det så kallade karensavdraget, som återinförs på fredag.

Kommunal organiserar motståndet

När coronapandemin sköljde in över Sverige så var en av de första åtgärderna att lindra effekterna av självrisken i sjukförsäkringen. Smittspridningen skulle saktas ner genom att vi höll avstånd och höll oss hemma vid minsta symtom. Då kunde man inte ha en ordning när människor straffades ekonomiskt om de betedde sig så.

För det är ju så karenavdraget fungerar. När avdragets föregångare karensdagen – att ingen sjukpenning betalas ut den första sjukdagen – återinfördes 1993 gjordes det för att spara pengar och minska onödig sjukskrivning. Vinsterna för staten uteblev.

För två år sedan ersattes karensdagen av karensavdraget som skulle jämna ut orättvisor genom att dra av 20 procent av en genomsnittlig sjuklön per vecka. Beloppsmässigt motsvarar avdraget i princip karensdagen, men inkomstbortfallet för människor som jobbar deltid blir inte lika stort. Men effekten har ändå varit ett stort ekonomiskt avbräck för människor som har låg lön.

Att över 100 000 svenskar redan skrivit på fackförbundet Kommunals namninsamling för att slopa karenavdraget är inte så konstigt. Fackförbundets medlemmar drabbas ju väldig hårt ekonomiskt av avdraget, pandemi eller ej.
Elräkningen och dieseln blir ju på sätt och vis ännu lite dyrare om man är sjukskriven.

Välj: hälsan eller stålarna

Nu har socialförsäkringsminister Ardalan Shekrarabi aviserat att regeringen, precis som Socialdemokraternas partikongress i november beslutade, att regelverket för karensavdrag ska utredas i syfte att komma åt de inbygga orättvisorna. Först 2023 är utredningen klar. Vad sker till dess?

Karensavdraget bidrar till att över två miljoner anställda minst två gånger om året går till jobbet sjuka. Denna så kallade sjuknärvaro är särskilt vanlig bland deltidsarbetande, bland byggjobbare, restauranganställda, lagerarbetare, vårdpersonal, förskollärare och andra yrken som inte kan trixa sig runt karensavdrag genom flextider eller löften till arbetsgivaren om att ”jobba hemma”.

Karolinska Institutet har visat hur personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde sjukskriva sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och sjukskrivning.

Annan forskning visar att det kan leda till förtidspensionering.

Karenavdragets rötter är en idé om att det ska straffa sig att bli sjuk. Det får arbetare att gå till jobbet sjuka. Också det straffar sig alltså.

Trots Shekarabis utredning så kommer stora grupper på arbetsmarknaden från och med fredag behöva ta ställning kring vad de ska välja – sin privatekonomi eller sin hälsa.

Det ska ingen behöva göra. Därför måste regeringen innan fredag förlänga det tillfälliga regelsystem som pausat karensavdraget.