Är Läkarförbundet vårdföretagens nya lobbyorganisation?
Häpnadsväckande att Läkarförbundet inte vill stå upp för vård efter behov och vård på lika villkor, skriver Arbetets ledarskribent.
Det finns en lagstadgad portalparagraf för svensk sjukvård som en stor majoritet av svenska folket ställer sig bakom.
Det är att all vård som vi betalar för genom våra skatter ska fördelas efter behov och ges på lika villkor.
Den här portalparagrafen höjs till skyarna i alla politiska debatter. Men i vardagen hotas den, främst genom de privata sjukvårdsförsäkringar som har ökat drastiskt de senaste åren.
Privata sjukvårdsförsäkringar innebär att organisationer, arbetsgivare eller enskilda betalar en premie varje månad för att få snabb tillgång till vård.
Själva vården bekostas av våra skatter.
Men bara de som betalar den privata försäkringen tas emot i gräddfilen. Resten stängs ute.
Lobby snarare än fack
Det här flagranta brottet mot portalparagrafen om vård efter behov borde naturligtvis inte kunna fortgå. Portalparagrafen är ju ändå en lag.
Men de privata vårdföretagen har haft en makalös uppbackning av gediget lobbyarbete genom de borgerliga riksdagspartierna och deras privatiseringsiver.
Det är dock förvånande att också Läkarförbundet nu bytt fot och verkar eftersträva status som lobbyorganisation.
I sitt remissvar på regeringens nyligen lagda utredning om framtiden för de privata sjukvårdsförsäkringarna ställer sig Läkarförbundet i praktiken bakom att vård ska få ges efter plånbokens storlek i stället för efter behov.
John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid handelshögskolan i Göteborg, har uppmärksammat att formuleringarna i Läkarförbundets remissvar är mycket lika de remissvar som kommit in från Svenskt Näringsliv, Svensk Försäkring, Aleris, Capio, Vårdföretagarna, Almega, Sophiahemmet och Företagarna.
Det ger utan tvekan en air av lobbyverksamhet snarare än ett fackförbund.
Och man anammar tydligt lobbyorganisationernas förvrängningar.
Ingen ska kunna köpa sig före
Trots mycket tydlig kartläggning från bland andra Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som visar att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar tar tider från personer utan sjukvårdsförsäkringar, ifrågasätter Läkarförbundet att så skulle ske.
Denna blindhet är svårförståelig.
Att betala för att få gå före i vårdkön är ju själva vitsen med en privat sjukvårdsförsäkring. Just denna punkt, att få gå före, används av försäkringsbolagen som grundläggande försäljningsargument för att över huvud taget teckna en sjukvårdsförsäkring.
Även Konsumenternas rådgivningsbyrå finner i sin granskning, gjord ur ett konsumentperspektiv, att denna ynnest, att få gå före i kön, är det enda stora skälet till att betala för en privat sjukvårdsförsäkring.
Det är minst sagt förbryllande att Läkarförbundet inte vill kännas vid denna mycket tydliga följd, som är ett direkt brott mot svensk sjukvårds portalparagraf.
Vi betalar alla via skatten för att bygga upp vår sjukvård. Då ska alla ha samma tillgång till den. Ingen ska kunna köpa sig före till skattefinansierad vård.
Yrkesorganisationen Svenska Läkaresällskapet, SLS, drar också en diametralt motsatt slutsats jämfört med Läkarförbundet.
Plånbokens storlek ska inte styra
I sitt remissvar skriver SLS att:
- ”Privata sjukvårdsförsäkringar huvudsakligen erbjuds och tecknas av de grupper i befolkningen som genomsnittligt har den bästa hälsan och de minsta vårdbehoven
- Privata sjukvårdsförsäkringar medför snabbare tillgång till specialistvård
- Privata sjukvårdsförsäkringar därmed innebär ett avsteg från principen vård efter medicinskt behov på lika villkor för hela befolkningen
- Privata sjukvårdsförsäkringar därmed innebär ett hot mot tilliten till det solidariskt finansierade hälso- och sjukvårdssystemet.”
Dagens system, där läkare kan sätta patienter från regionen på paus medan de låter patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gå före måste få ett slut.
De resurser vi avsätter till sjukvården ska följa portalparagrafen om vård på lika villkor och vård efter behov. Nyligen tillsatte regeringen den andra utredningen på kort tid som ytterst ska utröna om denna portalparagraf ska gälla även fortsättningsvis eller om vi ska öppna för vårdföretagens paradis där plånbokens storlek ska styra vem som får vård.
Utgången borde vara självklar.
Så får Läkarförbundet fila på sin image, ska de vara ett fackförbund eller ska de vara en lobbyorganisation för vårdföretagen?