I dag den 14 mars firas Pi-dagen för att uppmärksamma det magiska talet 3,14 som med sina decimaler fortsätter i all oändlighet. Dagen är också Albert Einsteins födelsedag, som numera även kallas den ”Internationella matematikdagen” för att synliggöra matematiken och dess betydelse i samhället. 

Den ger också ett bra tillfälle att hylla alla de matematiklärare som gör sitt yttersta för att väcka elevernas intresse för att lära sig mer. Utan matematiklärare blir det inga ekonomer, ingenjörer, matematiker eller rymdforskare. Tyvärr är dessa lärare alldeles för få.

Till skillnad från det mystiska talet Pi, som aldrig tar slut, måste lärarbristen göra det. Allt annat vore förödande för den svenska skolan.

När det gäller matematikundervisningen hopar sig verkligen orosmolnen. Faktum är att av dem som undervisar i matematik i årskurs 7–9 har endast 66 procent legitimation i ämnet! Dessutom spås situationen bli ännu sämre på sikt då den framtida lärarbristen ser ut att bli störst på just högstadielärare inom matematik. Denna utveckling måste vändas.

Planering och bra arbetsvillkor

En grundförutsättning för undervisningen är att det finns lärare med rätt behörighet och att dessa lärare får tid att planera och efterarbeta sin undervisning.

Finns det inte fler lärare att anställa ökar man antalet undervisningstimmar för de redan anställda och följden blir att lärarna inte har tid att planera undervisningen.

Att höja kunskapsresultaten samtidigt som det saknas lärare som säkrar undervisningens kvalitet är nämligen en ekvation som inte går ihop. Hur man på sikt vänder utvecklingen är däremot inte olösligt. Frågan är dock om kommunerna och friskolorna har problemlösningsförmågan och viljan att ändra på två viktiga variabler? 

Det är endast med bättre löneutveckling och rimligare arbetsbelastning som vi kan behålla de yrkesverksamma lärarna och locka fler till yrket. Forskningen visar att elever som haft matematiklärare med lång erfarenhet presterar bättre i ämnet. Dessvärre visar vår statistik att erfarenhet inte visar sig i lönekuvertet för lärare.

Effektiviseringskrav får konsekvenser

I fjol analyserade Sveriges Ingenjörer kunskapsläget i matematik. Deras slutsatser var både nedslående och illavarslande.

Jämfört med andra ämnen handlar det om lägre betyg, högre andel underkända och större klyftor mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar har lägre utbildningsbakgrund.

Man kunde också visa att satsningen på extra undervisningstimmar i matematik inte ledde till bättre resultat.

Enbart statliga satsningar räcker inte för att lösa lärarbristen. Så länge arbetsgivaransvaret finns på lokal nivå måste också satsningar ske lokalt. Men larmrapporterna om kommunernas nedskärningar visar att skolans huvudmän inte är särskilt mycket att räkna med.

Att lamslå skolan med nedskärnings- och effektiviseringskrav är kontraproduktivt om kommunerna på allvar vill vända utvecklingen och på sikt säkerställa alla elevers rätt till undervisning av legitimerade lärare, i matematik såväl som i övriga ämnen.

Tappa inte hoppet i oroliga tider

I oroliga tider är det viktigt att inte tappa hoppet och att fortsätta bygga för framtiden.

Ett öppet, demokratiskt och fredligt samhälle är den grund på vilken framtidens värld ska byggas, och där är skolan och lärarna otroligt viktiga.

Det ligger därmed i hela Sveriges intresse att skapa en likvärdig skola med höga kunskapsresultat där våra elever undervisas av behöriga och legitimerade lärare.

Det viktigaste för den svenska skolan är att ansvaret för den lyfts från kommunerna till staten. Men tills detta sker har vi högt ställda krav på att de som är ansvariga för skolan i dag också tar sitt ansvar. Allt annat vore förödande för den svenska skolan. 

  • Åsa Fahlén
    ordförande, Lärarnas Riksförbund