Därför får gruvjättarna skrämselhicka av Chiles nya grundlag
Chile ska ersätta den grundlag som stiftades under diktatorn Pinochet. Ett förslag om att nationalisera landets mineraltillgångar ger gruvjättarna kalla kårar.
Efter ett år av massprotester mot ekonomiska klyftor och nyliberal politik tvingades Chiles regering hörsamma kravet på grundlagsreformer.
Hösten 2020 röstade en stor majoritet av Chiles befolkning ja till att skriva en ny författning, för att ersätta den gamla som stiftades under Augusto Pinochets militärdiktatur.
Nu är processen i full gång. Mineralrika Chile överväger bland annat att nationalisera koppar- och litiumgruvor, något som gett industrin skrämselhicka.
– Förslaget de har antagit är barbariskt, dundrar Diego Hernández från den chilenska gruvnäringens branschorganisation Sonami i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.
Chile vill nationalisera gruvor
Enligt förslaget, som lagts fram av grundlagsförsamlingens miljökommitté, ska de bolag som nationaliseras kompenseras ekonomiskt.
Chile är anslutet till internationella investeringsavtal. Om förslaget går igenom väntar sannolikt långa juridiska strider där gruvbolagen kommer kräva stora skadestånd.
– Det här skulle vara en fruktansvärt dålig affär för landet. Det skulle allvarligt skada ekonomiska och sociala satsningar och Chiles framtid, säger Hernández.
Stor miljöpåverkan från gruvor
Miljökommittén intar motsatt ståndpunkt. Chiles ekonomiska modell, där export av naturresurser är central, anses ha orsakat stora miljöskador utan att vinsterna kommit landets fattiga till del.
– Vi talar inte om en förändring från en dag till en annan, säger kommittéledamoten Ivanna Olivares, som väckt förslaget, till chilenska nyhetssajten El Observatodo.
– Det är en övergång där staten kommer att behöva prata med stora företag, både nationella och internationella, för att diskutera hur kompensationen ska se ut.
Urfolk ska få veto om gruvor
Ett annat av miljökommitténs förslag är ursprungsbefolkningen ska få mer att säga till om rörande utvinning på sin mark. Gruvkoncessioner som beviljats utan att ursprungsbefolkningen konsulterats ska automatiskt upphävas.
För att förslagen ska gå igenom måste de först antas av den fullständiga grundlagsförsamlingen, därefter godkännas i en folkomröstning senare i år.
Chiles gruvindustri
Chile är världens största kopparproducent och världens näst största litiumproducent, med 28 respektive 22 procent av den globala produktionen.
Gruvnäringen står för 11 procent av landets BNP och över hälften av dess export. 72 procent av koppargruvorna ägs av privata företag.
Chile har över hälften av världens kända litiumreserver. Efterfrågan på batterimetallen har skjutit i höjden när världen försöker ställa om från fossila bränslen.
Samtidigt är även Chile drabbat av klimatförändringarna. Landet har haft svår torka sedan 2010 samtidigt som gruvorna slukar stora vattenresurser.
Flera miljöorganisationer följer med intresse Chiles grundlagsprocess. Förhoppningen är en ny modell för ekologiskt hållbar gruvnäring.
Källor: USA:s handelsdepartement, Grist