Usla arbetsvillkor ger pengaregn åt Attendo
Den privata äldreomsorgens farliga personalpolitik borde bli en valfråga, skriver Arbetets ledarskribent.
En viktig rapport gavs ut i förra veckan. Genom noggrann statistik visar Kommunal svart på vitt varför privata utförare i välfärden är skadligt.
Och Kommunals perspektiv är viktigt. För de utgår från de anställda och pekar på exakt hur dåliga företagen inom äldreomsorgen är som arbetsgivare.
Rapporten ”Så mycket bättre” visar hur stora skillnaderna är mellan de privata utförarna och kommunerna.
Genomsnittslönen för privatanställda är hela 2 400 kronor lägre. Så många som sju av tio privatanställda jobbar deltid, jämfört med fem av tio kommunalt anställda. Också fasta tjänster är inte otippat mer ovanligt bland de privatanställda.
Arbetsvillkor och kvalitet hänger ihop
Kanske allvarligast är ändå att de som jobbar för företagen trivs sämre med sitt jobb. 40 procent av de privatanställda svarar att de inte är nöjda med sin arbetsplats jämfört med 30 procent av de kommunanställda.
Det kan vara lätt att vifta bort den här typen av fakta som något som bara berör de enskilda medarbetarna. Att lösningarna handlar om enstaka arbetsplatser och måste lösas individuellt. Att det hela inte är något som samhället behöver bekymra sig över.
Men då glömmer vi det som coronapandemin så glasklart har uppenbarat för var och en av oss. Hur äldreomsorgens kvalitet vilar på medarbetarnas arbetsvillkor. Hur låg bemanning, många visstidsanställningar och dåliga arbetsmiljö gjorde att alldeles för många sköra äldre blev smittade av viruset då i början av pandemin.
Just kopplingen mellan äldreomsorgens kvalitet och de anställdas villkor är något Kommunal har försökt lyfta ett tag nu.
Attendo gör storvinster trots skandal
I en medlemsundersökning från samma fackförbund från förra året svarar endast en av fem att bemanningen i äldreomsorgen är tillräcklig. Mer än hälften svarar att de inte kan ge tillräckligt god omsorg och 13 procent att den låga bemanningen utgör en risk för de äldre varje dag.
Med en sådan verklighet är det inte svårt att se hur fel det kan bli och exakt hur svårt de äldre kan drabbas när vinst prioriteras över kvalitet.
Omsorgsföretaget Attendo är ett av Nordens största. Här finns 25 000 anställda, eller ”omsorgshjältar” som företaget kallar dem. Men det är inte omsorgshjältarna som får del av företagets framgångar. Snarare tvärtom.
Det är snarare rätt så enkelt att tjäna stora pengar på att ha minimalt med anställda till lägst möjliga löner och med usla villkor. Allt med de äldre som insats.
Jätteföretaget har varit kantat av skandaler ända sedan 90-talet, då när det rapporterades om 79-åriga Dagmar Westerlund som inte fått duscha på två månader. Allt för att ha större vinstmarginaler genom taktiken att ha färre anställda.
Och ingen kan ha missat jätteskandalen våren 2020 när vårdbiträdet och visselblåsaren Stine Christopherson slog larm om missförhållanden när coronaviruset spreds blixtsnabbt på ett av företagets äldreboenden i Stockholm. Det hela tystades av ledningen och ett 20-tal äldre hann avlida innan medieskandalen var ett faktum.
Men trots Attendos försök till pudel, avskaffade bonusar och offentliga ursäkt till Christopherson går allt som tåget nu snart två år senare.
Bara under tredje kvartalet i fjol gick de med 135 miljoner kronor i vinst, vilket var både en ökning i ren vinst och i omsättning jämfört med året innan.
De äldres liv mindre viktiga än vinst
Det krävs ingen professur i matematik för att förstå hur pengarna kan fortsätta forsa in med Kommunals statistik i åtanke. Det är snarare rätt så enkelt att tjäna stora pengar på att ha minimalt med anställda till lägst möjliga löner och med usla villkor.
Allt med de äldre som insats.
Frågan är politisk och den behöver ses som en sådan. Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle vi vill ha och vad vi tycker är viktigast. Företagens vinstmaximering å ena sidan eller de äldres liv och livskvalitet och de anställdas arbetsvillkor å den andra?
Svaret borde vara enkelt.