Högern avskyr yrkesutbildade arbetare
Bryt högerns förakt för arbetare. Återinför högskolebehörigheten och satsa på yrkesutbildning, skriver Arbetets ledarskribent.
Med stridsropet ”Alla kan inte bli akademiker” avskaffade den dåvarande Alliansen 2011 högskolebehörigheten för yrkesprogrammen. Elever på yrkesutbildning fick därefter inte längre behörighet att plugga vidare på högskola – inte ens på yrkeshögskola inom det egna gebitet.
Föraktet var totalt. Arbetarungar som inte duger till annat än arbetarjobb ska inte traggla matematik. En klapp på huvudet och låg lön räcker. Eftergymnasial utbildning skulle vara förbehållet den borgerliga ”eliten”.
I dag har antalet elever på yrkeslinjerna halverats sedan behörigheten försvann.
I dag har vi över 100 000 lediga jobb, många inom just de yrken där högskolebehörigheten stoppades.
På många skolor ute i landet är antalet elever nu så lågt att hela yrkeslinjer hotas med nedläggning.
Akut brist på arbetskraft
Så naturligtvis var det ett stort missgrepp att ta bort högskolebehörigheten, både för de unga, för företagen och för svensk ekonomi. För borgerlig höger var dock klassamhällets bevarande viktigare än starka företag och bra svensk ekonomi.
I dag vill regeringen återinföra högskolebehörigheten för yrkesprogram och har ett sådant förslag med i budgeten för 2022.
Det är utmärkt.
Enligt en ny gemensam rapport av LO och Svenskt Näringsliv är det nämligen frånvaron av högskolebehörighet som är det överskuggande skälet till att inte fler söker till yrkeslinjer.
Enligt rapporten kommer det fram till år 2035 att behövas 290 000 gymnasialt yrkesutbildade. För att klara det behöver vi öka examen från yrkesprogrammen med 40 procent.
Alliansens försök att upprätthålla klasskillnaderna i Sverige har alltså lett till en akut brist på yrkesutbildad arbetskraft inom en rad yrken, som svetsare, undersköterskor, målare, plåtslagare, elektriker, kockar och kallskänkor, personliga assistenter, snickare med flera.
Stänger dörren för arbetarklassen
Bristen har lett till att en rad av de platser som inte blir besatta av yrkesutbildade går till personer från andra utbildningar med högskolebehörighet. Det är naturligt och självklart, 40 procent av alla som går de utbildning som ger högskolebehörighet pluggar inte vidare på högskola. Men naturligtvis är det både konstigt och inte särskilt smart för samhällsekonomin att de tvingas rata utbildning för ett yrke de sedan ändå tar. Men mycket förståeligt eftersom de vill ha högskolebehörighet om de någon gång vill plugga vidare.
Och här syns den stora skillnaden i människosyn. I ett demokratiskt samhälle ska alla ges möjlighet till egna livsval. Alliansens klassförakt vill tvärtom så fort som möjligt stänga dörren för arbetarklassens barn.
Självklart finns det många som inte vill ”traggla matte”. Därför är det viktigt att ha möjligheten att välja bort dessa ämnen. Det är en helt annan sak än att aldrig erbjuda dem.
Men även för dem som blir arbetslösa högre upp i åldern behövs tydliga förstärkningar, främst inom arbetsmarknadsutbildningen.
Från att ha stått för närmare en procent av BNP så sent som 1998 sjönk de statliga satsningarna på arbetsmarknadsutbildning till den försvinnande lilla andelen av 0,06 procent av BNP år 2019.
Därmed hade Sverige tillsammans med Nederländerna hamnat i det absoluta bottenskiktet bland jämförbara länder när det gäller arbetsmarknadsutbildning.
Välkommen nysatsning
Sänkningen skedde främst under det borgerliga styret men även under tider med en socialdemokratisk regering.
I regeringens budget för 2022 finns nu en välkommen nysatsning på arbetsmarknadsutbildning med löften om ytterligare utbyggnader under 2023 och 2024.
Även om dessa satsningar inte är nog – mer behöver skjutas till – så är den ideologiska skillnaden mellan regeringens budget och den SD-stödda konservativa oppositionens linje mycket tydlig just här.
Där Socialdemokraterna öppnar för yrkeslinjer och arbetsmarknadsutbildning öppnar SD och det konservativa blocket för fortsatt klassförakt och låga löner.
Det är Moderaternas och Kristdemokraternas ryggmärgspolitik som manifesteras i den konservativa oppositionens syn på yrkesutbildning. Sverigedemokraterna nöjer sig tydligen med att agera duktig idiot.