Kommuner vill ha ”svarta listor” över fuskföretag
”Svarta listor” över fuskande välfärdsföretag som delas mellan kommunerna. Det kan bli verklighet i framtiden. Just nu utreder SKR om det är tillåtet enligt lagen.
Det saknas systematik för att upptäcka välfärdsfusket i kommunerna. När fusket väl upptäcks beror det på enskilda handläggare som driver på för att hitta fusket.
Det framgår av en rapport från SKR om välfärdsfusk och otillåten påverkan. SKR har gjort intervjuer med 30 kommuner om hur de arbetar med frågan.
Arbetet och Kommunalarbetaren har i en serie artiklar under hösten – baserade på boken Hemtjänstmaffian – berättat om omfattande fusk i hemtjänsten.
Det kan handla om allt från usla arbetsvillkor, hemtjänst som inte utförs och fusk med utbildningar och arbetstillstånd. Vi har också berättat om brister i kontroller och samordning hos både kommunerna och tillsynsmyndigheten Ivo.
Rapport lyfter kartläggning
I rapporten från SKR lyfts kartläggningen i Hemtjänstmaffian och hur boken pekar på skillnader i olika kommuners arbete med att följa upp, kontrollera och polisanmäla fusk.
Rapporten delar till stora delar bilden som framträder i boken och artiklarna. Bland annat poängteras att det kan finnas ”mål och intressekonflikter” som sätter i käppar i hjulet för arbetet mot välfärdsbrottsligheten.
Exempelvis att kommuner ibland inte vill blotta brister i den egna organisationen, men också att det finns oklarheter kring hur långt en kommuns kontrolluppdrag faktiskt sträcker sig.
Brister hos Ivo
Arbetet och Kommunalarbetaren har också berättat om att kommunerna och tillsynsmyndigheten Ivo saknar en helhetsbild över fusket i hela Sverige. De känner helt enkelt ofta inte till att ett företag fuskat och slängts ut någonstans i Sverige.
Den bristen har också framkommit i SKR:s intervjuer med kommunerna. Flera kommuner har önskat en så kallad ”svart lista” över företag och föreningar som slängts ut och som kommunerna kan dela mellan sig.
Och en sådan lista kan vara på gång, enligt en artikel i Dagens Industri om rapporten.
– Vi behöver kunna larma varandra. Där gäller det att ta reda på vad det finns för lagstiftning och vilka möjligheter vi har att göra den typen av överföring av uppgifter mellan kommunerna, säger Lena Langlet, sektionschef på SKR, till Dagens industri.