”Det finns brister i genomförandet i varje del av reformen” skriver ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. Det handlar om förändringar från 2018 som skulle stärka rehabilitering som gör det möjligt för sjukskrivna att börja jobba igen.

Det innebar skärpta krav på att arbetsgivare planerar för en återgång i arbete. Nu slår ISF fast att resultatet brister. Arbetsgivare tar inte tar sitt ansvar och myndigheterna sköter inte tillsynen som det var tänkt.

Detta har du som är sjukskriven en längre tid rätt att vänta dig enligt de regler som nu utvärderats av ISF, och som infördes sommaren 2018:

En plan för din återgång

Om arbetsförmågan kan antas vara nedsatt i minst 60 dagar ska arbetsgivaren ta fram en plan för återgång i arbete. Planeringen ska göras tidigt i sjukfallet och planen ska vara upprättad när arbetsförmågan har varit nedsatt i 30 dagar. Det finns undantag, men detta är huvudregeln. ISF:s granskning visar att arbetsgivare inte alltid upprättar en plan i tid, men det finns inga säkra uppgifter om hur vanligt det är.

Konkreta åtgärder som följs upp

I planen ska arbetsgivaren dokumentera åtgärder på arbetsplatsen som ska underlätta för dig att komma tillbaka. Det ska handla om arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel anpassade arbetsuppgifter eller hur arbetsplatsen utformas. ISF skriver att det bör framgå tydligt vem som ansvarar för åtgärderna, när de ska genomföras och hur de ska följas upp.

Att chefen söker stöd

Arbetsgivaren kan få ekonomiskt bidrag för att planera, genomföra och följa upp den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Stödet breddades 2018 med tanken att öka insatserna och förbättra möjligheterna för små och medelstora företag.

”Vår granskning visar att regeringens mål med det förändrade bidraget i stort inte nåtts” skriver nu ISF. Antalet insatser som arbetsgivare genomför med hjälp av stödet har minskat och bidragen går fortfarande främst till stora arbetsgivare.

Att myndigheter bevakar dina rättigheter

Försäkringskassan ska bedriva tillsyn över arbetsgivarnas arbete och anmäla upprepade brister till Arbetsmiljöverket, som i sin tur kan göra inspektioner. Men Försäkringskassan anmäler mycket få arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. Det beror inte på att det är klarlagt att brister saknas. Försäkringskassan hämtar i själva verket sällan alls in arbetsgivarnas planer. ISF konstaterar att myndighetens uppföljning är bristfällig – både av planernas kvalitet och av om de genomförs.

ISF menar att det kan finnas behov av såväl skarpare regler som ett förändrat eller utökat stöd till arbetsgivare. 

Enligt deras slutsatser beror bristerna i reformens resultat på att arbetsgivare och Försäkringskassan inte tagit sitt ansvar, men också på brister i utformningen. Bland annat menar man att regeringen har antagit att arbetsgivare har kunskaper som i själva verket ofta saknas.

– Regeringen kan behöva ta nya initiativ på det här området. Risken är annars att sjukskrivna personer som behöver stöd från sin arbetsgivare inte får det stöd de behöver, säger Mats Bengtsson, projektledare på ISF, i ett pressmeddelande.