Professor om skärpta EU-regler för asbest: ”Borde skett tidigare i Sverige”
Gränsvärdet för asbest kan komma att sänkas till en hundradel av dagens, efter en EU-översyn. ”Det har varit befogat länge” säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin.
Var ska gränsen gå för hur mycket cancerframkallande asbestfibrer man får utsättas för på jobbet? Det har det rått delade meningar.
Specialister på Sveriges arbets- och miljömedicinska enheter har sedan tidigare önskat skärpningar, medan Arbetsmiljöverket har fokuserat på andra åtgärder.
Nu kan myndigheten bli tvungen att godta ett kraftigt sänkt gränsvärde för hur mycket asbestfibrer som är acceptabelt i luften, till följd av kommande EU-beslut.
– Det är väldigt välkommet och det har varit befogat länge, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.
”Förvånande att Sverige inte sänkt”
Hon tycker att det är förvånande att Sverige inte sänkt gränsvärdet tidigare.
– Det är viktigt för att uppfylla regeringens nollvision för arbetsrelaterade dödsfall. Om man ser till kunskapsunderlaget borde det ha skett tidigare.
Cancerframkallande asbestfibrer byggdes in i hus fram till 1982. Nu hotar de hälsan för dem som renoverar eller river. När fibrerna bryts loss kan de smita ned i lungor och orsaka dödliga sjukdomar.
Arbetet har i veckan granskat hur brister i saneringsarbete ändå fått upprepa sig, och skrivit om hård kritik mot vilka utbildningskrav som ställs för asbestarbete.
”Asbest aldrig säkert”
Gustaf Bäck, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, säger att gränsvärden är viktiga men betonar att asbest aldrig är säkert att arbeta med och att kravet på att få ner exponeringen till så låga nivåer som möjligt alltid gäller.
– Det räcker inte att bara säga att man är under gränsvärdet utan finns det tekniska möjligheter och det är ekonomiskt rimligt ska man sänka det ytterligare, säger han om dagens regler.
Han säger också att de brister som Arbetsmiljöverket oftast stöter på vid arbete med asbest handlar om att skyddsutrustning inte används enligt kraven, vilket man inte rår på med sänkt gränsvärde.
– Båda sakerna är viktiga men fokus måste vara att få ner exponeringen så långt som möjligt. Om du sänker ett gränsvärde men de som utför saneringen inte använder skydd har vi inte kommit någonstans.
Maria Albin säger att det visserligen finns en princip om att alltid hålla exponeringen för cancerframkallande ämnen så låg som möjligt, men menar att den är dåligt känd och svår att förhålla sig till.
Vidare tycker hon att ett sänkt gränsvärde behövs vid sidan om tillräcklig kunskap och tillsyn.
– Det är inte en enbent stol.
Kan reducera risken för cancer
Redan inför att Arbetsmiljöverket ändrade sina föreskrifter 2018 framförde Sveriges arbets- och miljömedicinska enheter önskemål om skärpt gränsvärde i sitt remissvar.
Det beskrevs som nödvändigt för att reducera risken för yrkesrelaterad cancer.
Det nya gränsvärde som EU-parlamentet nu ställt sig bakom ligger på 0,001 fibrer per kubikcentimeter. Det är en hundradel av dagens gräns på 0,1, som gäller på EU-nivå och i Sverige. Men det är än så länge ett förslag från parlamentet. Det lämnas till kommissionen som i sin tur förbereder ett förslag som sedan ska vidare genom beslutsprocessen.
I EU-parlamentets resolution sägs att asbest vållar mellan 30 000 och 90 000 dödsfall per år i EU.