”Att höja pensionerna är inte gratis”
En debatt om pensionerna bör utgå i från fakta, skriver Pensionsmyndigheten i en replik.
Carl-Magnus Löfström.
REPLIK. I en debattartikel i Arbetet 1 november 2021 kritiserar förbundsordförandena för Forena, SPF Seniorerna, SKPF och PRO bland annat det allmänna pensionssystemet för att ge för låga pensioner och argumenterar bland annat för att pensionsavgiften ska höjas.
Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om pensionsavgiften bör höjas eller till om pensionerna borde finansieras på annat sätt men tycker det är bra att frågan diskuteras. Det är dock angeläget att en debatt om detta förs utifrån fakta.
Pensionsreformen inget löfte
Pensionsmyndigheten vill därför kommentera ett par sakförhållanden som artikeln grundar sig på.
Det stämmer inte att 1994 års pensionsreform innebar ett löfte att den allmänna pensionen skulle motsvara omkring 60 procent av tidigare lön för de flesta löntagare. Det som framgår av motivtexterna i propositionen är att löntagare som arbetat drygt 40 år skulle få en allmän pension om ca 60 procent av den tidigare lönen om pensionsåldern anpassas till hur livslängden förändras.
En sådan anpassning av pensionsåldern skulle innebära att pensionen tas ut vid en ålder på drygt 67 år, istället för vid de 65 år som är genomsnittet idag.
I artikeln framförs vidare att pensionerna fortsätter att minska och att detta är obestridliga fakta samt att bristerna i pensionssystemet har varit kända sedan de sjösattes för två decennier sedan. Om livslängden fortsätter att öka och om vi inte förlänger arbetslivet så är det obestridligen så att pensionen med samma pengar måste räcka fler år, det vill säga då blir den månatliga pensionen för nya pensionärer allt lägre.
Minst andel fattigpensionärer
Däremot är det inte obestridliga fakta att det blir så, hur det blir beror i hög grad på hur pensionsåldern utvecklas. Att pensionsåldern behöver anpassas till hur länge vi lever för att upprätthålla pensionsnivåerna var en medveten utformning av reglerna.
Jämfört med övriga EU så har Sverige minst andel fattiga pensionärer och de som haft riktigt låga livsinkomster får ofta en högre inkomst som pensionär än under arbetslivet. Detta genom garantipensionen och bostadstillägget.
Enligt Pensionsmyndighetens undersökningar får pensionärer i genomsnitt 75 procent av slutlönen i total pension och den allmänna pensionen är i genomsnitt ca 55 procent. Detta vid en genomsnittlig pensionsålder på 65 år.
Pensionsmyndigheten delar uppfattningen att det är olyckligt att socialförsäkringsavgifter finansierar annat än vad de är avsedda för. Avgifter som går rakt in till statens budget är egentligen en skatt och inget annat. Ur det perspektivet är den del av pensionsavgiften som avser inkomster ovanför intjänandetaket en skatt och ingen avgift.
Ett längre arbetsliv alternativ
Det är dock i första hand en praktisk konstruktion och när pensionssystemets finanser kalibrerades, ingick denna skatt som en finansieringskälla för den belastning för statsbudgeten som pensionsreformen innebar. Naturligtvis är det praktiskt möjligt att ta dessa pengar för att förstärka pensionerna.
Det är dock inte några gratispengar. Dessa 20 miljarder är en del av intäkterna för statens budget och om de tas till pensioner måste man spara in 20 miljarder på annat eller hitta motsvarande årliga summa till staten från någon annan finansieringskälla.
Vi argumenterar inte emot att göra på det viset eller mot att förbättra pensionerna genom till exempel en höjd avgift – det är en fördelningspolitisk fråga.
Vi påpekar dock att det inte är gratis och konstaterar att ett alternativt sätt att höja pensionerna är ett längre arbetsliv.
