Snart klubbar riksdagen förslaget om att höja åldern för att ta ut garantipension och för att få bostadstillägg från 65 till 66 år.

Förslaget är en del av omställningen till höjd pensionsålder för hela den statliga pensionen som riksdagens pensionsgrupp har enats om.

Två skäl ligger bakom, dels de statliga kostnaderna för dagens utbetalningar, dels att vi i genomsnitt lever längre.

Men lever vi verkligen längre?

Skillnader i livslängd ökar

Enligt Statistiska centralbyråns livslängdsregister ökade den beräknade återstående medellivslängden för högutbildade män kraftigt mellan 2011 – 2015 och 2016 – 2020, de två tidsperioder man studerade.

Även kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökade sin livslängd, om än inte lika mycket.

Men för kvinnor som inte har gått ut gymnasiet sjönk samtidigt medellivslängden med 0,3 år.

Arbetarkvinnor med låg utbildning har alltså en kortare medellivslängd att se fram emot än sina mödrar.

Gräver man djupare i SCB:s register finner man att den för tidiga döden faktiskt har ökat för lågutbildade kvinnorna i stort sett i alla åldrar. En högre andel av de lågutbildade kvinnorna i alla studerade åldersgrupper mellan 30 och 79 år dog mellan 2016 och 2020 än tidigare.

Även män med låg utbildning uppvisar något ökade dödstal i åldern 30 – 49 år.

Men för högutbildade kvinnor och män är utvecklingen en helt annan. SCB:s statistik visar att högutbildade har nästan 6 års längre medellivslängd än män och kvinnor med enbart förgymnasial utbildning.

Skillnaden i livslängd mellan hög- och lågutbildade har dessutom ökat under den senaste femårsperioden. Och denna skillnad har därtill ökat allt snabbare mellan grupperna.

Sjunkande livslängd

Vi har alltså en stor grupp medborgare, kvinnor med förgymnasial utbildning, som under 2000-talet uppvisar en sjunkande livslängd. Män med låg utbildning har dessutom i snitt bara ökat sin livslängd marginellt. Alltmedan högutbildade lever allt längre.

Ändå höjs åldern för garantipensionen.

Endast personer som är födda i Sverige och bor kvar här är med i SCB:s livslängdsregister. Livslängden för personer födda utomlands och för dem som emigrerar är för svåra att beräkna, enligt SCB.

Det andra skälet till att höja åldersgränsen för garantipension är att förstärka statskassan. Men även det kan ifrågasättas.

Höjd ålder för garantipension och bostadstillägg beräknas öka statskassan med fem miljarder kronor årligen.

Det kan tyckas som mycket pengar – men det beror på vad man jämför med.

Till exempel välfärdsföretagens vinster.

Enligt en sammanställning från journalisten och författaren Kent Werne fick de tio största välfärdsföretagen ut drygt tre miljarder kronor redan år 2017 i skattepengar. Pengar som gick till företagsägarnas privata förmögenhet.

Till detta gjorde dessa företag ytterligare en miljard i vinst på den del av våra skattepengar som de investerade utomlands.

Och det finns betydligt fler än tio skattefinansierade privatägda välfärdsföretag i Sverige.

Rimlig pension eller välfärdsvinster

År 2019 fanns det närmare bestämt 67 956 sådana företag enligt Statistiska centralbyråns nya siffror från september i år. Siffrorna redovisas med två års eftersläpning.

Sedan 2007 är det en ökning med 71 procent.

Så vad ska vi egentligen satsa våra skattepengar på? Rimlig pensionsålder för de mest utsatta pensionärerna? Eller välfärdsföretagens vinster?

Naturligtvis kan den här typen av jämförelser alltid förklaras bort med att det handlar om olika delar av vårt välfärdssystem, men ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha.

Under senare år har kraven på ett undantag när det gäller pensionsåldern för män och kvinnor i krävande arbetaryrken blivit allt starkare. I regeringens budget för 2022 föreslås också en sådan reform.

Vilket samhälle vill vi ha?

Konkret innebär det att de som har haft ett fysiskt tufft arbete och inte klarar av att jobba fram till den ordinarie pensionsåldern ska kunna få ersättning upp till fem år.

Regeringens budget innehåller också ett förslag på höjt bostadstillägg. Och båda dessa förslag är naturligtvis alldeles utmärkta.

I ett längre perspektiv måste vi dock avgöra vilken typ av samhälle vi vill sträva emot.

För att få bättre och framför allt mer rättvisa livsbetingelser för alla som bygger Sverige måste vi se förändringar på en rad områden, utbildningsväsendet, bostadspolitiken, arbetsmiljöarbetet och övrig arbetsmarknadspolitik.

Först då kan vi prata om att en höjd pensionsålder för garantipension och övrig statlig pension är rättvis och kanske också nödvändig. Vi borde ha en skyldighet att skapa ett sådant samhälle.