Miljöpartiets Leila Ali Elmi: Las-uppgörelsen gör att ”friåret” inte behövs
Miljöpartiet tänker inte längre driva frågan om utvecklingstid, det som även kallats ett nytt friår. Med nya las blir det möjligt för anställda att få ersättning för att plugga ett år. ”En revolutionerande förändring”, säger Leila Ali Elmi (MP).
Ett år ledigt från jobbet, med ersättning motsvarande a-kassa, för att plugga, starta eget eller testa annat arbete. Det var idén med utvecklingstid, ett förslag som regeringen lade fram men som framför allt var viktigt för Miljöpartiet.
En reform som ger människor mer frihet samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stärks, menade dåvarande vice statsminister Isabella Lövin (MP). Vissa andra, utanför Miljöpartiet, kallade förslaget för ”det nya friåret”.
Men förslaget såg aldrig dagens ljus. I början av 2020 strök oppositionen förslaget ur budgeten för att kunna lägga mer välfärdspengar till kommunerna.
Och under Miljöpartiets digitala kongress i helgen var det ingen som väckte utvecklingstiden till liv igen.
– Den frågan har inte specifikt varit uppe på kongressen. Det är inte heller en fråga som avhandlats i det politiska handlingsprogrammet, alltså det vi går till val på, säger Leila Ali Elmi, riksdagsledamot och partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.
Stärka livslångt lärande
Så är frågan död?
– Den är inte aktuell där. Men vi vill fortfarande stärka möjligheterna till livslångt lärande. Det sker en revolutionerande förändring i reformeringen av arbetsrätten. Det blir möjligt att få ett års betald utbildningstid när man är tjänstledig från arbetet.
Så den möjligheten i las-uppgörelsen tillgodoser det ni ville ha ut av utvecklingstiden?
– Absolut, jag tycker att det tillgodoses med de förändringar som sker i las-uppgörelsen, i alla fall stora delar av det. Men vi får fortsätta bevaka det, eftersom systemet ännu inte är beprövat. Så det återstår att se hur verkningsfullt det blir.
Enligt Leila Ali Elmi var det viktiga som hände på kongressen att partiet klubbade ett politiskt handlingsprogram för kommande mandatperiod.
Och ett annat för social rättvisa. I båda programmen finns arbetsmarknadspolitiken med, enligt MP-politikern.
Individanpassa etablering
– Det enskilt viktigaste förslaget som också är nytt är att vi vill individanpassa etableringsprogrammet. I dag har vi ett etableringsprogram på två år där en analfabet och en akademiker har exakt lika mycket tid och snarlika insatser för att ta sig in på arbetsmarknaden, säger hon.
– Vi vill att integrationen och etableringen ska innehålla ett större individperspektiv och fler olika spår. Vi har redan i regeringsställning infört ett intensivår för nyanlända. För vissa ska det gå snabbt, men det finns också de som behöver mer tid på sig.
Fler beslut från MP-kongressen
- Avskaffa karensavdraget permanent.
- Permanenta de förbättrade reglerna för a-kassan som införts efter coronapandemins utbrott.
- Individanpassa etableringsprogrammet, liksom statens ekonomiska ansvar, så det kan pågå avsevärt längre än dagens två år.
- SCB ska ges i uppdrag att ta fram metoder för hur insamling av anonymiserad och frivilligt delad statistik rörande de sju diskrimineringsgrunderna ska kunna gå till.
- Förstärk och utöka personliga ombuden för personer med psykisk funktionsnedsättning till att även omfatta unga från 16 år att vara ett stöd för dem och deras föräldrar i kontakt med vård, skola, myndigheter och arbetsmarknad.
- Att MP utifrån erfarenheterna under pandemin ska verka för att stat, regioner och kommuner i sin roll som arbetsgivare fortsatt tar ansvar för, bejakar och utvecklar möjligheterna för sina anställda att arbeta på distans.
- Att MP tar ställning för att införa en en skyldighet för arbetsgivare till arbetskraftsinvandrare att skicka in uppgifter om anställningsvillkoren, och anmäla förändringar av dessa, till Migrationsverket.
Källa: Miljöpartiet