Skolkrämaren kan korka upp igen
En skola som inte finns kräver pengar av kommunerna. Zombieskolans vd anlitar influencers för att locka elever. Ska det vara så här? frågar sig Arbetets politiska redaktör.
Minns ni Anders Hultin?
Fram till juni 2013 var han vd för skolkoncernen John Bauer, eller JB Education som den kallades på slutet. Den där sommaren för åtta år sedan försattes skolan i konkurs och med kort varsel hade över 11 000 elever och 1 000 lärare blivit av med sin skola och arbetsplats. Svenska kommuner fick ta snabbt ta hand om de ungdomar som förlorat sin skola.
Tråkigt, tyckte ägarna men vad skulle man göra när man hade så få elever? Att det var höga avkastningskrav som drev JB-koncernens skolor till ständiga besparingar och att man på så sätt stötte bort elever talade man tyst om.
Vd Anders Hultin sörjde skolnedläggningarna genom att dagen efter plocka fram ett 779-kronorsvin, fota av flaskan, lägga upp bilden på Facebook och konstatera ”Because I am worth it…”
Zombieskolan JB lever vidare
Konkursboet efter JB lever vidare och kräver nu ersättning från flera svenska kommuner för vad de anser vara en för låg skolpeng. I vintras rapporterade Sydsvenska Dagbladet att konkursboet lyckats få in över 25 miljoner kronor från åtta kommuner genom en retroaktiv höjning av skolpengen. Gemensamma resurser som skulle gå till skolverksamhet går i stället till skojarskolans fordringsägare. Systemet fungerar precis som det var tänkt.
Även Anders Hultin är vid god vigör, tydligen. Redan som vd för JB skrev han på ett avtal om att ta över några av JB-skolorna och driva dem vidare i det då nystartade bolaget Fria Läroverken. Och i går skrev skoldebattören Markus Larsson på Twitter om hur Fria Läroverken nu städslat unga influencers för att berätta för sina följare i sociala medier att friskolorna är jättebra. Pr-insatserna betalas ytterst av pengar som borde gå till utbildning.
Ska svensk skola fungera så här? Tja, Anders Hultin borde ha koll. Han arbetade på utbildningsdepartementet under Bildt-regeringen och var en av arkitekterna bakom friskolereformen på 1990-talet. Han grundade lobbyorganisationen Friskolornas riksförbund och startade friskolejätten Kunskapsskolan ihop med moderatnestorn Peje Emilsson. Hultin tog den skolan på export till Storbritannien och har förklarat för en skeptisk brittisk höger att hela vitsen med att driva skolor är att göra vinst.
Friskolor rena guldgruvan
Så sant, så sant. Den typen av friskolor som Hultin förestått och förestår har inte som primärt mål att ge eleverna så bra undervisning som möjligt. Nej, deras mål är största möjliga avkastning på insatt kapital och det betyder lägre lärartäthet, färre utbildade lärare och en önskan om att locka till sig elever som inte kräver lika stora insatser. Det kan göra skolorna till rena guldgruvorna. Om man dessutom betalar influencers för att vinna marknadsandelar, alltså elever, så flyter pengarna in i en jämn ström från landets alla skattebetalare.
Genererar ungarna för lite vinst är det bara att stänga ned verksamheten och låta kommunerna städa upp. Hela operationen vaktas dessutom av en majoritet i riksdagen – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna – som tycker att alltihop är ett vettigt pris för valfrihet.
Skål!