Arbetsmiljöverket krävde i höstas att Taskrunner skulle undersöka och riskbedöma bland annat ensamarbete och belastningsergonomi.

Om bolaget inte levde upp till kraven skulle det betala 75 000 kronor i vite.

Men nu har förvaltningsrätten i Malmö slagit fast att företaget inte är arbetsgivare och att Arbetsmiljöverket därmed inte kan ställa sådana krav.

Utför tjänster via app

Taskrunner driver en app där så kallade runners, personer som utför tjänster, kopplas samman med kunder som vill ha hjälp exempelvis med att montera möbler eller transportera gods.

Plattformsbaserade jobb som dessa har väckt frågor om vem som har arbetsgivaransvar, vilket innebär bland annat ansvar för arbetsmiljö.

När det ska avgöras om någon är anställd eller självständig utförare av uppdrag görs en helhetsbedömning bland annat av hur stark beroendeställningen är mellan den som gör jobbet och företaget som tillhandahåller tjänsten.

Arbetsmiljöverket slog i sitt beslut från oktober fast att de ”runners” som tar uppdrag via Taskrunner utför arbetet personligen, till skillnad från egenföretagare som kan anlita någon annan.

Vidare lyfte myndigheten att personerna är underkastade bestämda direktiv och kontroll.

Man landade i att företaget därmed ska ses som arbetsgivare och deras runners som arbetstagare, vilket gör att ett mycket större ansvar än annars landar på appföretaget.

Taskrunner får rätt mot AV

Men företaget överklagade och nu ger alltså förvaltningsrätten företaget rätt mot Arbetsmiljöverket. Kravet på arbetsmiljöansvar upphävs.

Förvaltningsrätten hänvisar bland annat till att bolaget inte ställer några minimikrav på hur många uppdrag en utförare som erbjuder tjänster via appen måste åta sig. Den största delen av användarna uppges vara inaktiva på plattformen.

Var, när, hur och mot vilken ersättning ett enskilt jobb ska göras regleras inte av bolaget, utan görs upp direkt med beställaren.

Leder eller fördelar ej arbetet

I domen slås fast att bolaget inte leder eller fördelar arbetet: ”Bolagets roll verkar i stället vara att hjälpa användarna genom betalsystem, försäkring, service och möjligheter att sätta betyg”. 

Förvaltningsrätten menar att omständigheter som att utförare telefonintervjuas av företaget och att de kan stängas av om de missköter sig inte talar för ett arbetstagarförhållande, det beskrivs i stället som grundläggande förutsättningar för att ”föra samman den som vill ha en enklare syssla utförd och den som vill utföra den”.

Faktorer som talar för att någon är anställd:

–  Den arbetspresterande parten utför arbetet personligen.

–  Förhållandet mellan parterna är av mer stadigvarande eller regelbunden karaktär. 

–  Den arbetspresterande parten får inte samtidigt göra liknande arbete av betydelse för någon annan. 

–  Arbetet utförs under annans ledning eller kontroll. 

–  Arbetsgivaren/uppdragsgivaren står för maskiner, redskap eller råvaror. 

–  Den arbetspresterande parten får ersättning för direkta utlägg. 

–  Arbetet ersätts åtminstone delvis med garanterad lön.

Källa: Förvaltningsrättens dom