Den verkliga kostnaden för din smartphone

I din hand håller du ett tekniskt mirakel som hade varit omöjligt för bara några år sedan. Du kan quizza mot kompisar, använda avancerade karttjänster, filma och fotografera, sköta bankärenden på bussen.   

1980 skulle tekniken som ryms i din ficka ha kostat motsvarande 300 miljoner kronor. I dag går den på några tusenlappar. 

Men bakom din smartphone finns samtidigt dolda kostnader som slår mot både människor och planeten.

Varje mobiltelefon som tillverkas ger upphov till 86 kilo avfall. Samtidigt resulterar varje telefon i runt 100 kilo koldioxidutsläpp, enligt Göran Finnveden som är professor i miljöstrategisk analys på KTH.

Försäljningen gick ned under pandemin men i i fjol såldes ändå omkring 1,3 miljarder nya smartphones. Det innebär att telefontillverkningens årliga klimatavtryck är mer än dubbelt så stort som hela Sveriges utsläpp – som 2019 uppgick till 51,6 miljoner ton. En siffra som inte inkluderar utsläpp från varor vi importerar.

Varje telefon ger 86 kilo avfall

Dessutom är mobiltillverkning förknippat med barnarbete i Kongo-Kinshasa, låglöneslit i Kina och exponering för giftiga kemikalier på soptippar i Västafrika och Sydostasien.

Är det ens möjligt att tillverka en hållbar smartphone?    

– I dagsläget är det väldigt svårt att tillverka någonting hållbart. Vi har ohållbara energi- och transportsystem som alla produkter är beroende av, säger Göran Finnveden.

Telefonens ohållbara livscykel

RÅMATERIAL

En smartphone innehåller upp till 62 olika metaller. All gruvbrytning innebär miljöpåverkan, energiåtgång och kemikalieanvändning. 
Nästan alla mobilbatterier innehåller kobolt. Över 50 procent av metallen bryts i Kongo-Kinshasa och Amnesty International har tidigare dokumenterat hur tiotusentals barn, vissa så unga som sju år, utförde tungt och farligt arbete. I Chile hotas urfolks rättigheter när batterikomponenten litium utvinns. 
Flera andra ämnen som är centrala för telefonens elektronik – guld, tantalum, tenn och tungsten – räknas dessutom som konfliktmineraler.   
– De bryts ofta i i områden där det finns konflikter och användningen kan göda de här konflikterna, säger Göran Finnveden.  

TILLVERKNING

Det led i telefonens livscykel där klimatavtrycket är absolut störst. Produktionen av mikrochip är energiintensiv och den snabba teknikutvecklingen gör att även fabrikerna har begränsad livslängd. 
– Mycket av tillverkningen sker i länder som Kina där stor del av elproduktionen sker med kolkraft vilket bidrar till de höga utsläppen, säger Göran Finnveden.
Elektronikföretaget Foxconn, vars största fabrik i kinesiska Zhengzhou anställer över 300 000 och i folkmun kallas ”Iphone City”, skakades 2010–2011 av en serie självmord bland anställda. Nästan alla tog sina liv genom att hoppa från fabrikernas tak. Villkoren ska ha förbättrats sedan dess, men fortfarande handlar det om långa dagar och låga löner. Arbetskostnaden står bara för 0,5 procent av telefonens slutpris.

ANVÄNDNING

När telefonen väl är producerad är merparten av dess klimatpåverkan redan ett faktum. För den som vill minska avtrycket är bästa sättet därför att behålla sin telefon så länge den fungerar. 
– Det handlar om att använda dem längre eftersom största delen av påverkan ligger under tillverkningen, säger Göran Finnveden.
Men branschen vill förstås sälja så många telefoner som möjligt. I EU används en smartphone i genomsnitt i 1,8 år. En anledning är mobiloperatörer många gånger erbjuder kunder att byta telefon oftare än så. I jämförelse med nypriset är det också dyrt att låta laga telefoner. 
– Tillverkarna kan underlätta långa livslängder genom att göra det lättare att reparera. Det skulle också gå att göra så att det går att byta enskilda delar, så att man till exempel kan byta till en ny bättre kamera om man vill.

ÅTERVINNING

Enligt FN återvinns bara 20 procent av världens elektronikskrot korrekt. EU uppskattar att bara 12–15 procent av alla smartphones som säljs i unionen återvinns. 2015 beräknas upp till 1,3 miljoner ton elskrot ha exporterats illegalt från Europa.
– Elektronikavfall kan illegalt skeppas utomlands till länder där det finns informell återvinning. Det kan vara riktigt vidrig arbetsmiljö. Man eldar bort plaster över öppen eld och bidrar till spridning av miljöfarliga ämnen, säger Göran Finnveden.
Mycket av elskrotet hamnar på jättelika soptippar i länder som Ghana och Vietnam. Arbetarna som återvinner telefonernas dyrbara metaller har låga löner och exponeras för giftiga kemikalier.

Vad innebär detta för dig som konsument? Måste du känna dig som en skurk nästa gång du plockar upp telefonen för att kolla sociala medier?

Nja. Smartphones har potential att minska köpen av annan ohållbar teknik. Försäljningen av mp3-spelare har störtdykt i takt med att fler fått en inbyggd musikspelare i mobilen. Antalet digitalkameror som säljs har också sjunkit med närmare 90 procent det senaste årtiondet. 

– Om man vill minska sin konsumtions totala miljöpåverkan så är mobiltelefoner egentligen en ganska bra sak att lägga pengar på, säger Göran Finnveden.

– Om man tänker sig att man har en fast summa som går till konsumtion, vilket visserligen är ett lite trubbigt synsätt, då ger mobiltelefoner ganska låg klimatpåverkan per krona eftersom de är så dyra. 

Samtidigt skulle tillverkarna kunna göra betydligt mer. Dels säkerställa hållbara leveranskedjor, dels underlätta för kunder som vill välja den minst dåliga telefonen.

– Lustigt nog finns det ingen miljömärkning som har slagit igenom, säger Göran Finnveden.

– Företagen har inte varit intresserade av att få fram en sådan märkning, man vill inte göra hållbarhetsområdet till en konkurrensfråga.