Kommuner motarbetar privata jobbförmedlare – nekar arbetslösa jobb
Arbetslösa nekas praktik och anställning för att de är med i Arbetsförmedlingens nya insats Rusta och matcha. Vissa kommuner motarbetar den nya privata jobbmatchningen och införandet kantas av flera problem som kan drabba arbetssökande.
”I vissa regioner fungerar samarbetet mellan kommuner och leverantörer mycket bra, medan andra områden upplever större utmaningar. ”
I ett dokument som kommunicerats internt på Arbetsförmedlingen får chefer veta hur de ska prata med kommuner om deras roll i det nya system där jobbmatchning sköts av fristående aktörer. Att det finns flera problem med införandet framgår tydligt i dokumentet.
Tjänsten som det handlar om heter Kundval Rusta och matcha, Krom, och finns i dag i 36 kommuner i landet. Från och med maj är ytterligare fyra kommuner med: Gotland, Skinnskatteberg, Norberg och Fagersta.
I dokumentet tas olika ”problemområden” upp. Arbetsförmedlingen skriver bland annat att det finns kommuner som nekar arbetssökande anställning för att motverka att de fristående leverantörerna får resultatersättning.
Det är ett slags bonus som de fristående aktörerna har rätt till om de lyckas hitta jobb till deltagare.
”Detta exempel är givetvis inte positivt för den enskilde arbetssökanden och visar på behovet av att utveckla former för samverkan mellan leverantörer, kommunen och Arbetsförmedlingen”, skriver Arbetsförmedlingens presstjänst i ett skriftligt svar.
Enligt myndigheten tar det tid att hitta nya former för samarbeten när det handlar om en ny tjänst.
I dokumentet skriver Arbetsförmedlingen också att arbetssökande ibland nekas praktik hos kommunen om de deltar i Rusta och matcha.
Enligt myndigheten begär kommuner därtill ”i vissa fall” även ersättning av leverantörerna för att erbjuda en praktikplats. Något som myndigheten betonar inte är möjligt för kommunerna att få.
”Detta har inträffat vid ett mycket fåtal tillfällen”, skriver Arbetsförmedlingen i ett svar till Arbetet.
Varför vissa kommuner skulle neka arbetssökande olika typer av sysselsättning eller exakt hur många gånger de här problemen uppstått får inte Arbetet svar på.
Kommunernas roll i systemet med fristående jobbmatchare har väckt debatt. Kommuner har själva velat bli sådana matchare, delvis eftersom de anser att de redan gör det jobbet i dag.
Flera kommuner, bland annat Karlshamn som Arbetet rapporterat om tidigare, har ansökt om att bli en fristående aktör men fått nej.
I dagsläget är det ingen kommun som fått ja på sin ansökan, enligt Arbetsförmedlingens tillförordnade förvaltningsdirektör Martin Kruse.
Varför får de nej? Är det samma förklaring för alla?
– Nej, det är det inte. Detaljerna kan jag inte. Men kommunerna får återkoppling kring varför. Och det här händer även privata företag. Det finns exempel på de som sökt två, tre gånger och sen till slut får man godkänt. Det finns en del formaliakrav att nå upp till.
Att kommuner nekat arbetssökande praktikplats för att de deltar i Krom eller att de skulle säga nej till att anställa arbetslösa för att motverka att de fristående aktörerna får ersättning är inte något som Martin Kruse känner igen. Han betonar att just den biten inte är hans ansvarsområde.
– Jag känner inte till något sådant fall och jag vill inte att det ska vara så, säger han.
Det Arbetsförmedlingen vill att cheferna ska kommunicera till kommunerna är att leverantörerna är de ”nya arbetsförmedlarna” som verkar på uppdrag av myndigheten.
I den här nya verkligheten ska leverantörer och kommuner jobba tillsammans för att hitta lösningar för de arbetslösa. Men samverkan är frivillig. Och det framgår att leverantörerna främst ser kommunerna som arbetsgivare.
I underlaget svarar Arbetsförmedlingen på frågan vad som kan vara utmanande med tjänsten Krom.
Myndigheten nämner bland annat planeringen för de arbetssökande. ”Kommunen behöver ha kontakt med leverantören för att upprätta en gemensam planering för den arbetssökande”.
Det står också att det har varit svårt för leverantörer att veta när de ska kontakta kommunen och samverka och när de behöver ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Det senare krävs till exempel vid beslut om extratjänster, som är ett subventionerat jobb.
Arbetsförmedlingen skriver i en kommentar att ”de utmaningar som identifierats baseras på information från kontakter med leverantörer, kommuner och SKR samt medarbetare och chefer som arbetar med tjänsten Rusta och matcha.”
Rusta och matcha (Krom)
- Rusta och matcha är en tjänst där fristående aktörer hjälper arbetslösa att komma vidare till jobb eller studier.
- Tjänsten började i mars 2020 på 32 orter. Under våren ska fler orter få tjänsten.
- Den ersätter stöd och matchning, en tidigare snarlik tjänst som funnits över hela landet. Arbetet har tidigare skrivit om att vissa orter helt saknar sådana aktörer.
- Rusta och matcha upphandlas enligt lov, lagen om valfrihetssystem. Det innebär att alla aktörer som uppfyller kraven som Arbetsförmedlingen bestämt får delta och de kan ansluta sig löpande.
- De arbetslösa väljer vilken aktör de vill gå hos.
- Tjänsten är ett steg i den planerade förändring av Arbetsförmedlingen som finns med i januariavtalet.
- 41 företag har hittills etablerat sig inom Rusta och matcha med 170 kontor utspridda över kommunerna. ”Över förväntan”, kommenterar Arbetsförmedlingen företagens intresse.
- I slutet av 2022 ska den stora reformen av Arbetsförmedlingen, som spikades i januariöverenskommelsen, vara genomförd. Då ska externa aktörer sköta allt ”rustande och matchande” av arbetslösa och myndigheten bara syssla med kontroll och administration.