– Det är en skandalös felanvändning av resurser under en tid då mänskligheten hotas av ett virus och när det saknas finansiella resurser att tackla klimatkrisen.

Världsfacket Itucs generalsekreterare Sharan Burrow skräder inte orden då hon kommenterar en ny svensk rapport om de militära utgifterna.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) släppte nyligen sin årliga sammanställning om den globala upprustningen.

Trots att världens BNP sjönk med 4,4 procent i fjol så ökade militärutgifterna med 2,6 procent.

Förra året uppgick de militära utgifterna till två biljoner dollar vilket uttryckt i svenska valuta motsvarar 18 000 000 000 000 kronor eller 18 tusen miljarder kronor.

– Regeringar har skämt ut sig själva genom att slösa bort stora summor på militären och ökat utgifterna samtidigt som människor kräver satsningar på folkhälsa, ekonomisk återuppbyggnad och det fortfarande saknas en uthållighet för att bekämpa covid-19-pandemin, säger Sharan Burrow i ett uttalande.

Enligt världsfacket skulle endast ökningen med 2,6 procent av de militära utgifterna – som motsvarar omkring 550 miljarder kronor – räcka för att skapa en fond för att hjälpa de allra fattigaste länderna.

Motsvarande summa hade även täckt två tredjedelar av kostnaden för att skapa ett globalt socialt skyddsnät för alla människor på jorden.

– Regeringarna borde minska sina militära satsningar och och ställa om den militära produktionen till något som är socialt användbart, säger Sharan Burrow.

Militära utgifter i världen

Enligt Sipri så har den globala ekonomiska nedgången under pandemin inte dämpat militärutgifterna, som ökade med 2,6 procent coronaåret 2020 jämfört med föregående år.

USA satsar mest på militären och i fjol ökade landet sina anslag med 4,4 procent till totalt 7 100 miljarder kronor. Det motsvarar 39 procent av hela världens militärsatsningar.

På andra plats kommer Kina som satsar 2 300 miljarder kronor.

Sverige militära utgifter förra året var drygt 59 miljarder kronor.

Källa: Sipri.