Skolan är Sveriges största arbetsplats. Dess arbetsmiljö hamnade i fokus när Arbetsmiljöverket gjorde en omfattande inspektion 2013 – 2016, och bland annat fann skadligt hög arbetsbelastning bland lärarna.

Lärarnas Riksförbund har nu frågat skyddsombud på grundskolor, gymnasieskolor och i vuxenutbildningen hur arbetsmiljöarbetet fungerar.

På några punkter ger undersökningen, som publiceras i dag, en ganska ljus bild. Så svarar till exempel 47 procent av skyddsombuden ”ja” på frågan om det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats, och ytterligare 44 procent svarar ”ja, delvis”.

Men andra svar bekymrar lärarfacket.

Drygt var fjärde svarande (27 procent) säger sig inte få tillräckligt mycket tid för uppdraget som skyddsombud.

Kanske mest uppseendeväckande är att 18 procent av skyddsombuden på privata skolor uppger att arbetsgivaren hindrat dem i deras uppdrag. Motsvarande siffra för skyddsombuden i kommunala skolor är bara 9 procent.

Skillnaden mellan privata och kommunala skolor är statistiskt säkerställd, enligt Pontus Bäkström, utredningschef vid Lärarnas Riksförbund.

– Det här är jätteallvarligt, kommenterar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Generellt är kunskapsnivån kring fackligt arbete lägre i privat sektor. Det är ett ansvar för arbetsgivarna att skyddsombuden ges bra förutsättningar.

De skyddsombud som säger att de har hindrats uppger till exempel att de inte fått vara med i planeringen av förändringar, inte har fått information och inte kallats till möten som har betydelse för uppdraget.

Bilden av pandemins effekter för skyddsombuden går isär, enligt undersökningen. Tre av tio skyddsombud anser att arbetsmiljöarbetet har blivit bättre under pandemin, 15 procent anser att det har blivit sämre.

Den andel av skyddsombuden som aldrig har fått utbildning för uppdraget har vuxit sedan Lärarnas Riksförbund gjorde en motsvarande undersökning 2017, och uppgår nu till nästan 20 procent. Här kan pandemin vara en bidragande orsak.

På frågan vilket område arbetsmiljön främst behöver förbättras är svaren entydiga: stress och arbetsbelastning.

– Den höga arbetsbelastningen gör det svårt att rekrytera till yrket. Många lärare hinner inte ens ta 30 minuters lunchrast. Det skulle aldrig accepteras på andra arbetsplatser, säger Åsa Fahlén.

En stor majoritet av skyddsombuden säger alltså att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs vid deras skolor.

Intressant nog säger samtidigt sju av tio skyddsombud att förekomsten av ohälsosam arbetsbelastning, som är den viktigaste frågan för lärarna, inte undersöks inom ramen för arbetsmiljöarbetet.