”Andra länder vaccinerar sina lärare – varför inte Sverige?”
Folkhälsomyndighetens rekommendationer följs inte. Barn, elever och lärare blir sjuka. Sverige måste tänka om kring vaccinationsstrategin och ta efter de länder som gett prioritet till lärare och andra samhällsbärande yrken med stor smittexponering, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
”Med vaccinerade och friska lärare förhindrar vi ytterligare kunskapstapp hos våra elever”, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
Ett år in i pandemin är skolor, förskolor och fritidshem fortfarande inga smittsäkra platser.
Det visar färska svar från en enkätundersökning som Lärarförbundet låtit göra bland sina skydds- och arbetsplatsombud.
Bara vart tredje ombud tycker att deras arbetsgivare har satt in tillräckligt med åtgärder för att minska smittspridningen, och endast vart femte ombud håller helt med om att det går att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer på arbetsplatsen.
Samtidigt drabbas barn och unga i större utsträckning än tidigare av covid-19. Ungefär var femte smittad person är nu under 20 år.
Allt fler skolor och förskolor har behövt stänga på grund av stora utbrott av smitta – det finns till och med flera exempel på distansundervisning på lågstadiet.
Tillsammans talar dessa saker starkt för att Sverige, i likhet med många andra länder, ska prioritera lärare i vaccineringen. Spanien, Tjeckien, Portugal och flertalet delstater i USA är några exempel på ställen där lärare fått sitt vaccin innan vaccineringen för övrig befolkning öppnat upp.
Även FN-organet UNESCO uppmanar världens länder att prioritera vaccinering av lärarna.
Erfarenheten av ett års pandemi visar sammantaget att lärarnas arbetsplatser inte har kunnat smittsäkrats på ett bra sätt. Mer verkningsfullt vore därför att prioritera lärare i vaccineringen
Folkhälsomyndigheten pekar alltjämt på att barn och unga generellt sett inte drabbas av lika svåra sjukdomssymptom som äldre och andra riskgrupper.
Men det hjälper knappast lärarna. Med fler smittade och sjuka barn och elever i klassrum, förskolor och fritidshem exponeras de för risken att bli sjuka.
De negativa effekterna av undervisning på distans har blivit allt mer påtagliga under pandemin. OECD visar i en nyligen presenterad rapport på bristerna med så kallad online-utbildning, och på att den forskningsdata som finns bekräftar vikten av närundervisning för elevers sociala, emotionella och kognitiva utveckling.
Bilden bekräftas av en undersökning som Lärarförbundet låtit genomföra där sju av tio lärare uppger att det är svårare att nå skolans kunskapsmål när undervisningen sker på distans.
Då närundervisningen i stället kan hållas i gång tryggar vi inte bara lärandet, utan också barns och elevers välbefinnande. Nuvarande närmast undantagstillståndsliknade förhållanden tär på orken hos både lärare och elever.
Samhället har med andra ord ett starkt intresse av att skola och utbildning ska kunna hålla öppet, helst under så normala former som möjligt.
Men utan vaccinering av lärarna är ekvationen svår att få ihop.
Lärarnas arbetsgivare har bevisligen inte klarat att samla färre elever på större ytor i den utsträckning som hade krävts. Skyddsutrustning är det bara vissa som tillhandahåller.
Erfarenheten av ett års pandemi visar sammantaget att lärarnas arbetsplatser inte har kunnat smittsäkrats på ett bra sätt. Mer verkningsfullt vore därför att prioritera lärare i vaccineringen.
Efter att äldre, personer i riskgrupp och vårdpersonal har fått sina doser så måste nästa steg vara att vaccinera lärare.
Med vaccinerade och friska lärare förhindrar vi ytterligare kunskapstapp hos våra elever. Utbildningsminister Anna Ekström framhåller ständigt hur viktigt det är att skolorna förblir öppna.
”Skolorna är det sista vi stänger och det första vi öppnar”, har hon sagt.
Menar hon allvar borde regeringen prioritera vaccinering av lärare och annan skolpersonal.
