30 dollar för 7 timmars jobb – hårda bud för giganställda

NEW YORK. Alexis Ortiz rättar till sina rosa hörlurar och tar en klunk av sitt morgonkaffe på ”Uber Island”, en triangel­formad park vid torget Union Square, mitt på Manhattan i New York.

Platsen har fått sitt smeknamn av att den är samlingsplats för cykelbud som levererar mat för apptjänster som Uber Eats, Doordash och Relay.

Uber-ön har blivit alltmer befolkad under året. Buden sitter utspridda med sina stora ryggsäckar prydda med före­tagens logotyper och väntar på uppdrag.

Drygt 13 procent av New York-borna är arbetslösa i spåren av pandemin. Många av dem har vänt sig till gigekonomin, och efterfrågan på matleveranser har ökat när många arbetar hemifrån.

– Jag jobbade i en second hand-butik i Bristol, Connecticut, men den tvingades stänga på grund av covid, berättar Alexis Ortiz. 

– Jag hade det väldigt svårt ekonomiskt och det gick inte att hitta något nytt jobb i Connecticut. En kompis tipsade mig om att leverera mat för Uber i New York, så jag flyttade hit.

Det plingar till i Alexis Ortiz telefon: En leverans från en restaurang som hon kan tjäna sex dollar på, ungefär 50 kronor. 

Till skillnad från andra bud promenerar hon i stället för att cykla. Hennes pojkvän, som är cykelbud sedan fyra år tillbaka, har avskräckt henne. Under november dog två cykelbud i olyckor.

– Han har varit nära att bli påkörd flera gånger. I går när vi pratade i telefon snuddade en bil vid hans höft. Det var läskigt, säger Alexis Ortiz.

– Jag försöker övertala honom att ta det försiktigt. 

Men det höga tempot gör att pojkvännen kan tjäna uppemot 200 dollar om dagen, cirka 1 600 kronor, vilket är betydligt bättre än Alexis Ortiz lön. 

– En dålig dag kanske jag bara drar in 30 dollar på sju timmars arbete. En bra dag 70 till 100. 

I New York har chaufförer som kör taxi för apparna Lyft och Uber en minimilön på drygt 17 dollar – cirka 143 kronor – i timmen. Men det gäller inte för matbuden som klassas som frilansare.

Att så många arbetslösa går över till gigekonomin leder också till att uppdragen inte räcker åt alla, vilket gör att inkomsterna sjunker ytterligare. 

Alexis Ortiz lämnar den bruna papperspåsen med maten från kycklingrestaurangen till portvakten i en kontorsbyggnad, medan ett ymnigt snöfall lägger sig över Manhattan och landar i hennes långa lösögonfransar.

Kylan är ett av de största problemen med jobbet så här års, säger Alexis Ortiz. Ett annat är att hitta toaletter – restaurangerna låter oftast inte buden använda deras.

Alexis Ortiz går numera till en mexikansk snabbmatskedja vid Union Square, men det krävdes kraftig övertalning. 

– Jag gick in och bönade och bad, och sade att jag måste kissa på golvet om de inte låter mig låna toaletten. Då fick jag det, till sist. 

Att matbuden klassas som frilansare i stället för anställda gör det möjligt för gigföretagen att spara stora summor på att slippa betala minimilön, sjuklön, övertidsersättning och arbetslöshetsförsäkring.

I USA rasar nu en strid om affärsmodellen.

2019 röstade Kalifornien igenom en lag som skulle ge gigarbetare som brukar arbeta för ett och samma företag juridisk status som anställda.

Men i en folkomröstning 2020 antogs ett undantag, proposition 22, som gör att gigarbetare klassas som fristående konsulter i stället för anställda.

Folkomröstningen föregicks av att stora gigföretag satsade 200 miljarder dollar, motsvarande 1,75 miljarder kronor på att övertyga väljarna.

Det var tio gånger mer än motståndarsidan och ett rekordstort belopp för folkomröstningar i Kalifornien.

– Proposition 22 är verkligen en milstolpe för företagen. Uber och andra gigföretag har flaggat för att de kommer att försöka driva igenom liknande undantag i andra delstater, berättar Willy Solis på Gig Workers Collective, en grupp som arbetar för gigarbetares rättigheter.

Han har noterat att företagen ”storsatsar på lobbying” mot politiker i Washington DC just nu.

– Det enda vi kan göra är att föra fram vår sak till politiker och väljare. Vi har inga 200 miljoner dollar att driva kampanj för, vi har inte ens en miljon dollar, säger Willy Solis.

Men en ljuspunkt är att åklagare från flera delstater har hört av sig till organisationen för att diskutera frågan. 

Som frilansare har cykelbuden inte laglig rätt att bilda fackföreningar. I stället finns inofficiella nätverk.

Los Deliveristas Unidos är en grupp cykelbud i New York, där de flesta är immigranter från Mexiko och Guatemala. De håller kontakt med varandra via en mobilapp.

Där berättar de vilka restauranger som lånar ut toaletten, de tipsar om rastplatser och varnar för rånare.

I mitten av oktober rullade omkring 500 av Los Deliveristas Unidos fram längs med Broadway i en manifestation för bättre arbetsvillkor, och de har haft möten med lokalpolitiker och restauranger. Att klassas som anställda står överst på deras önskelista. 

Jonán Huerta, en av medlemmarna i gruppen, bär en cykelhjälm med en ljusskylt med texten ”essential worker”,  samhällsnödvändig arbetare. En titel som inte bara läkare och tågförare utan också cykelbud förtjänar, tycker han.

– Vilka är det som levererar mat till läkarna och riskerar sina liv i trafiken? Men ingen bryr sig om oss, säger Jonán Huerta, en 33-åring med rötterna i Mexico City. 

Han visar appen Relay på sin telefon. Inga lediga pass i dag. 

– Det är för många som konkurrerar om jobben nu. Byggjobbare som blivit arbetslösa och alla möjliga. 

I kontrast till de låga intäkterna är utgifterna stora för matbuden. En elcykel är ett måste för att klara av att korsa Manhattan under ett tolvtimmarspass. 

Nyligen blev Jonán Huertas elcykel stulen, en allt vanligare händelse när brottsligheten ökar i spåren av den ekonomiska krisen. En ny cykel kostade mer än en månadslön.

– Jag gillar jobbet på flera sätt. Jag får se nya delar av staden varje dag och träffa nya människor. Men villkoren duger inte, säger Jonán Huerta. 

I dagarna har Joe Biden tagit över Vita huset efter Donald Trump. Han ärver en ekonomi som körts i botten av pandemin. Hans första steg för att minska arbetslösheten blir att se till att vaccinet distribueras effektivt, så att pandemin hejdas.

Frågan är vad en ny president kan innebära för gigjobbarna. Joe Biden gick till val på ett budskap om att vara fackföreningarnas och arbetarklassens vän. Han har lovat att stärka gigarbetarnas ställning och agera mot att de klassas som frilansare.

Samtidigt har delar av hans kommande regering kopplingar till gigföretagen. Vicepresident Kamala Harris svåger och tidigare medarbetare Tony West är Ubers chefsjurist. 

– Vi oroar oss över att gigföretagen ska få inflytande den vägen, säger Willy Solis från Gig Workers Collective.    

Alexis Ortiz tänker inte vänta på bättre tider i gigekonomin. Till våren ska hon gå en treveckors utbildning för att börja arbeta inom hemtjänsten.

– Jag saknar att kunna veta vad jag tjänar varje vecka, att ha en riktig löneutbetalning. Jag brukar kalla Uber-lönen för ”växelpengar”. Man vet aldrig hur mycket man kommer att tjäna, det är förvirrande. Det är därför jag inte vill cykla och riskera livet för jobbet.