Ett år med nya lagen: sex rekordböter för jobbolyckor
Sex rekordböter på mellan 600 000 och två miljoner kronor. Det är resultatet av det första året med en ny lag som gav åklagare möjlighet att kräva större summor vid vissa arbetsmiljöbrott.
Den 3 november 2018 går operatören Julia Mannersten till jobbet på Tarketts golvfabrik i Ronneby. Hon kommer aldrig hem igen.
När hon ska mäta tjockleken på ett vinylgolv händer det som inte får hända.
Vid hennes arbetsstation finns två roterande valsar. Hon fastnar i den undre av dem och hennes huvud och ena arm dras in. Julia Mannersten kläms fast mellan valsen och vinylgolvet och avlider till följd av huvudskador.
Förloppet finns beskrivet av arbetsmiljöåklagare Christer Forssman i ett så kallat strafföreläggande där företaget får två miljoner kronor i böter för arbetsmiljöbrott.
Ett strafföreläggande är ett alternativ till rättegång och eventuell dom, men förutsätter att företaget accepterar boten. Det har Tarkett gjort.
Om företag inte accepterar strafförelägganden så blir det rättegång.
I fallet med dödsolyckan på Tarkett så hade Julia Mannerstens familj velat se en tuffare påföljd.
Enligt Christer Forssman hittade företaget vid riskbedömning saker som behövde åtgärdas. Till exempel saknades ett nödstopp. Men på grund av bristande uppföljning genomfördes inte tillräckliga åtgärder. Åtgärder som sannolikt hade kunnat förhindra olyckan.
Dödsolyckan på Tarkett är en av sex olyckor där åklagare delat ut högre företagsbot än vad som tidigare var möjligt i fall där åtal inte väcks. Det visar siffror som Arbetet begärt ut från Åklagarmyndigheten.
Tidigare var maxgränsen en halv miljon kronor. Från 1 januari 2020 blev taket i stället tre miljoner.
Nu har det alltså gått drygt ett år sedan åklagare fick möjlighet att kräva ett större belopp vid arbetsmiljöbrott som inte avgörs genom en rättegång.
Det visar att den nya lagstiftningen har fått genomslag som det var tänkt
Jörgen Lindberg, vice kammarchef på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, tycker att det är svårt att svara på om han hade väntat sig fler eller färre höga böter med den nya lagen.
– Det går inte att säga om det är mycket eller lite, mängden arbetsmiljöbrott växlar från år till år också. Men det visar att den nya lagstiftningen har fått genomslag som det var tänkt, säger han.
Fyra av de sex fallen gäller dödsolyckor. Det företag som först fick en rekordbot var NCC, som i januari fick betala två miljoner kronor efter en fallolycka på en byggarbetsplats i Kalmar år 2017. Enligt åklagaren hade platschefen inte gjort en korrekt riskbedömning och sett till att det användes rätt skydd.
Därefter har två lika stora böter utfärdats till ett och samma företag – Vattenfall Services Nordic.
Den ena olyckan drabbade en elmontör under stormen Knud 2018. Mannen skulle lyfta bort ett träd som fallit över en ledning, men trädet föll över mannen som avled av skadorna. Här menar åklagare att ansvariga inte varit tydliga nog med att farliga arbeten inte ska utföras i mörker under stormen.
Den andra olyckan inträffade ungefär en månad senare samma år vid en nätstation utanför Kiruna. Mannen skulle riva en transformator då han plötsligt fick ström genom kroppen och avled. Åklagaren anser att arbetsgivaren inte förvissat sig om att mannen hade nog med kunskap om säkerhetsrutiner och hur arbetet skulle utföras säkert.
Två av olyckorna som lett till böter enligt den nya lagens högre beloppsgränser är allvarliga, men inte dödsolyckor.
Den 30 oktober 2019 skulle inhyrd personal arbeta med dockning av ett fartyg för Öresund Drydocks i Landskrona. När en arbetstagare skulle hantera en metallkil på ett av blocken som stöttade fartyget sköts kilen plötsligt iväg på grund av trycket från fartyget.
Kilen träffade personens vänstra ben och ledde till allvarliga skador. Personen fick amputera större delen av benet.
Arbetsgivaren hade inte riskbedömt arbetsmomenten eller tagit fram tillräckliga instruktioner, menar åklagaren som utfärdade en bot på 600 000 kronor.
En annan olycka ledde till en bot på 950 000 kronor under 2020. Olyckan skedde i oktober 2019 hos Kraftringen Energi i Lund. När ett fjärrvärmerör skulle luftas blev två personer medvetslösa genom kolmonoxidförgiftning, tillståndet var livshotande.
Anledningen till att åklagare väljer att utfärda ett strafföreläggande och inte väcker åtal handlar enligt Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål om att det är resurseffektivt.
Vice kammarchef Jörgen Lindberg säger att domstolar ska avgöra ”tvistiga frågor”, alltså där parter har olika syn. Om den som får påföljden accepterar den krävs därmed ingen rättegång.
