I dagarna dimper ett brev ner hos EU-kommissionen. Som avsändare står Sveriges riksdag.

Innehållet i brevet är en hård kritik av kommissionens förslag till direktiv för minimilöner inom EU.

Den svenska hållningen, som delas av arbetsmarknadens parter, är att EU inte ska lägga sig i lönebildningen.

– Vi har beslutat att direktivet om minimilöner inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det är ett förslag där EU inte har beslutskompetens, utan lönebildning avgörs bäst på medlemsstatsnivå, sade Anna Johansson (S), ordförande i Arbetsmarknadsutskottet, till tidningen Arbetsvärlden i samband med att skrivelsen antogs i hennes utskott förra veckan.

Som argument framför riksdagen bland annat att det fördrag som kommissionen hänvisar till i förslaget inte ska ”tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout.”

Vidare menar riksdagen att konsekvenserna av förslaget är mycket svåra att överblicka, där en ny Laval-dom kan ligga i farans riktning.

”Förslaget innebär ett verkligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom såväl lönerna i Sverige som den svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen.”, skriver man i brevet.

Nu hoppas riksdagen att fler nationella parlament ska protestera.

Om minst en tredjedel av medlemsstaterna, nio stycken, inkommer med ett så kallat motiverat yttrande får förslaget ”gult kort” och då måste kommissionen agera.

Antingen genom att dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller tydligare förklara varför man ändå går vidare med det.

Problemet ur svensk synvinkel är att förslaget välkomnas i många länder och av Europafacket.

– Vi har i alla fall inte fått några tydliga indikationer på att vi kan hoppas på ett gult kort. Men det är också så att ett gult kort i sig stoppar tyvärr inte förslaget utan är bara en fingervisning till kommissionen om ett motstånd, säger Anna Johansson till Arbetsvärlden.